När man tog det senaste stora beslutet om försvarets utveckling 2020 innebar det den största ökningen av försvarsbudgeten sedan kalla kriget. Men extraordinära händelser de senaste åren har gjort att de ambitionerna inte kommer att kunna efterlevas. Det skriver försvarsberedningen, där samtliga riksdagspartier ingår.

– Ett antal faktorer ligger bakom detta: det pågår ett storkrig i Europa som även fått makroekonomiska konsekvenser för priser och leveranstider. Vi har även haft ett Natobeslut och en pandemi, säger Hans Wallmark (M) som är ordförande i försvarsberedningen.

Bland annat är det målen om nya regementen, förvärv av materiel samt personal som riskerar att inte lyckas uppnås. Exempelvis ska försvaret växa till 90 000 medarbetare 2030, ett mål som begränsas av personalbristen, skriver försvarsberedningen.

”Inget stort misslyckande”

Både Wallmark (M) och Hanna Gunnarsson (V) säger att försvarsberedningen är eniga och överens. Hanna Gunnarsson delar Wallmarks förklaring och säger att kriget i Ukraina har tagit resurser och kraft från den beräknade uppbyggnaden av försvaret – men att man samtidigt behöver inse att det är sådant som händer.

– Jag tror inte att vi ska se det som ett väldigt stort misslyckande att vi inte kommit längre. Det är klart att vi borde kommit längre, men vi har också gjort andra saker på vägen som har varit viktiga, säger Gunnnarsson (V).

Vill tidigarelägga nästa försvarsbeslut

Slutsatsen i rapporten är att nästa stora beslut för försvarets inriktning, som annars tas var femte år, bör tidigareläggas ett år till 2024. En ny inriktning för hela totalförsvaret bör tas så snart som möjligt, menar försvarsberedningen.

Men vad som då ska beslutas vill Hans Wallmark inte gå in på.

– Det är det vi ska diskutera det kommande året. Vi har kunnat lämna ett enigt betänkande och det bådar gott för det kommande året, säger han.