Det var efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017 som regeringen och Alliansen kom överens om skärpta lagar för terrororganisationer och de som stöder dem. Nu presenterar regeringen som del i det ett lagförslag som ska kriminalisera allt samröre med och deltagande i terroristorganisationer.

Därmed ska ett bredare ”spektrum av aktiviteter” bli olagligt, förklarar justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) och räknar upp en rad exempel. Brottet ska kunna ge upp till sex års fängelse.

– Att på olika sätt främja eller understödja de här organisationerna, till exempel att rekrytera nya medlemmar till dem, att försöka dra in ekonomiska bidrag till dem, att upplåta lokaler till dem och ordna möten på olika sätt för dem.

”Ingen har skärpt lagen mer”

Men kritiker framhåller att lagstiftningen kommer för sent och därmed missar dem som anslöt sig till exempelvis terrorgruppen IS i Syrien och Irak. När förslaget presenterades på torsdagen fick Johansson frågor om saken, men han avfärdade kritiken.

– Om man gör sådana här reformer så gör man det stegvis och ingen regering har skärpt straffen och stärkt lagstiftningen mer än vad vi har gjort, sade han.

Ingen svensk terrorlista

Men att i största allmänhet fördöma terrorism är en sak. Knivigare kan det bli när man ska avgöra vad som egentligen är en terrororganisation eftersom det inte finns en given internationell definition. Regeringen har inte heller tagit fram en egen lista över terrororganisationer, utan det ansvaret läggs på domstolarna.

– Det finns ingen lista i lagstiftningen, däremot finns det listor både på FN-nivå och EU-nivå av vad som är en terroristorganisation. De kommer förstås att ligga till grund när en domstol ska bedöma om en organisation ska omfattas av den här lagstiftningen, säger Morgan Johansson.

Ministern påpekar att det inte bara rör sig om islamistiska terrorgrupper utan också om grupper exempelvis på höger- och vänsterkanten politiskt.

– Man ska inte glömma bort att det största terrordådet begånget i Norden under efterkrigstiden var en norsk nazist – 2011 och Utöya.

Politiskt laddad fråga

Frågan om vilka organisationer som terrorstämplas av olika internationella aktörer är också till stor del politisk. Till exempel har det inte varit svårt att vinna internationellt stöd för att terrorstämpla jihadistgruppen Islamiska staten (IS), men det tog många påtryckningar från Israel och USA innan EU terrorstämplade libanesiska shiarörelsen Hizbollahs väpnade gren.

EU och USA har terrorstämplat kurdiska separatistorganisationen PKK efter politisk press från Turkiet. Samtidigt har EU-länder och USA gett stöd till och samarbetat med kurdiska grupper i Syrienkriget med mycket nära band till PKK. Något som har förargat Turkiet, trots att de syriska kurderna framhåller att de är en egen separat organisation.

Passar igen till domstol

Att IS betraktas som terrorgrupp råder det inga tvivel om, men huruvida lagändringen skulle kunna innebära att svenskar som åkt för att kriga emot IS med exempelvis kurdiska milisgrupper då skulle kunna lagföras, den frågan passar Morgan Johansson tillbaka till domstolarna.

Lagstiftningen kommer i varje fall inte bara att omfatta grupper som anses begå terrorhandlingar Sverige utan även internationellt, säger han.

– Ja, visst kan det röra sig om det. Hade vi haft den begränsningen så hade vi träffat alldeles för få. Vi har ett ansvar i Sverige också att kunna döma personer som understöder organisationer som begår terror i andra länder.