EU:s stats- och regeringschefer ska på veckans toppmöte nå en överenskommelse om ändringar i EU:s regler som ska förmå Storbritannien att stanna i unionen.
På onsdagens EU-nämnd betonade statsminister Stefan Löfven (S) att det är viktigt för Sverige att britterna inte lämnar EU.
Regeringen kommer därför att säga ja till de förslag som EU-ledarna ska ta ställning till.
– Jag är beredd att acceptera kompromissen om det krävs för att nå en uppgörelse, säger Löfven.
Nödbroms
Han uppger också att den allra svåraste frågan för regeringen har varit att det ska vara möjligt för Storbritannien att dra i en ”social nödbroms”.
Den brittiska regeringen vill kunna stoppa eller dra ned på olika förmåner och bidrag som andra EU-länders medborgare får när de arbetar i Storbritannien. Den hävdar att många kommer till landet för att utnyttja de sociala trygghetssystemen.
Det liggande förslaget innebär att om ett land kan visa att man har ett stort inflöde av arbetskraft från andra EU-länder och att det sätter trygghetssystemen under stark press, då ska de utländska EU-medborgarnas förmåner och rättigheter kunna begränsas under ett visst antal år.
– Detta är ett avsteg från EU:s princip om likabehandling, säger Löfven.
V kritiskt
Han anser dock att Sverige kan säga ja till förslaget eftersom den sociala nödbromsen bara får gälla några år och att den bara ska gälla de utländska arbetstagare som kommer som nya på arbetsmarknaden.
Löfven pekar på att en arbetstagares förmåner bara får begränsas under högst fyra år och att begränsningarna ska trappas av under den tiden.
Statsministern kommer under toppmötet att arbeta för att tidsgränserna blir så snäva som möjligt. Löfven betonar också att en begäran om att dra i den sociala nödbromsen också ska prövas och godkännas av EU:s ministerråd.
Vänsterpartiets Jens Holm är kritisk till att regeringen kan acceptera en social nödbroms.
Han anser att det handlar om en klassisk högerpolitik som gör arbetsmarknaden alltmer osäker och att den brittiske premiärministern David Cameron går en främlingsfientlig opinion till mötes med sina krav.
– Människor kommer att behandlas olika, säger Holm.
– Jag tycker inte att Sverige och EU borde tillmötesgå sådana krav.
Stoppa förslag
Bland de föreslagna regeländringarna finns också en ”ekonomisk nödbroms” som icke euroländer ska kunna dra i om de anser att eurozonen kommer överens om åtgärder som innebär diskriminering av dem eller som innebär att de måste vara med och betala åtgärderna.
En utestående fråga är hur många länder som ska krävas för att nödbromsen ska kunna aktiveras.
– Sverige arbetar för att så få länder som möjligt ska kunna besluta det, helst bara ett, säger Löfven.
Han betonar att den ekonomiska nödbromsen inte innebär att icke euroländer har en vetorätt som kan stoppa förslag för eurozonen. Nödbromsen innebär bara att icke euroländer har rätt att begära diskussion om ett förslag som anses kunna drabba dem.
En tredje regeländring innebär en utökning av nationella parlaments möjlighet att bromsa EU-förslag som anses för överstatliga.
Om 55 procent av parlamenten anser att ett EU-förslag från kommissionen är för överstatligt så ska ministerrådet göra allt för att lösa problemet. Går inte det ska EU avstå från förslaget.
– Jag tycker att det är bra att parlamenten har en sådan roll, säger Löfven.
Förhoppningen är att EU-ledarna ska nå en överenskommelse med Storbritannien på toppmötets andra dag, på fredag morgon.
Den brittiske premiärministern David Cameron har dock lovat att britterna ska få säga ja eller nej till EU i en folkomröstning som väntas hållas i juni.
Toppmötet ska även behandla en lägesrapport om flyktingkrisen.