När Klimatpolitiska rådet igår presenterade sin årliga granskning av klimatpolitiken fick EU godkänt för sitt agerande medan den svenska regeringen kritiserades för att föra en politik som driver upp utsläppen. Bakgrunden är bland annat regeringens åtgärder som slopad miljöbilsbonus, sänkt skatt på drivmedel och planerna på att kraftigt sänka reduktionsplikten.
På torsdagen kom så ännu ett utspel från det största partiet i regeringsunderlaget, Sverigedemokraterna.
SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt sa inte bara nej till nya vindkraftverk, han sa sig också vilja ”plocka bort” redan byggda vindkraftverk. Uttalanden som skapade stor uppmärksamhet och ledde till hård kritik bland annat från klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Konflikten blottlägger den spricka som finns mellan regeringspartierna och samarbetspartiet, Sverigedemokraterna.
Vinden vänder för vindkraft
Statsminister Ulf Kristersson (M) lär därför inte vara nöjd med Oscar Sjöstedts uttalanden.
Ulf Kristersson och hans parti har efter valet talat allt mer positivt om vindkraften och Kristerssons budskap brukar alltid vara att all el behövs, oavsett hur den produceras. Samma budskap hör vi från Kristdemokraternas partiledare, energiminister Ebba Busch, som har svängt från att vara skeptisk till att säga att det behövs mer vindkraft.
En viktig förklaring är förstås kraven från näringslivet, där inte minst Svenskt Näringsliv har krävt fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Behovet av el i Sverige bedöms öka kraftigt i framtiden.
SD skeptisk grundsyn till vindkraft
Sverigedemokraterna tycks dock behålla sin negativa syn på vindkraft och uttalandena av Oscar Sjöstedt kan tolkas som att partiet vill betona detta inför sina väljare.
SD har en skeptisk grundsyn till vindkraften och hänvisar till dess beroende av vädret. SD:s officiella partilinje innehåller dock inga förslag om att riva befintliga vindkraftverk. Däremot vill partiet behålla ett starkt kommunalt veto vid vindkraftsbyggen.
Att strålkastarljuset nu riktas mot regeringens klimatpolitik upplevs som besvärligt av framför allt Liberalerna men också av Moderaterna. Båda dessa partier vill locka väljare i storstadsområdena, och det lär inte bli enklare om partierna i debatten anklagas för att föra en klimatfientlig politik.
Reduktionsplikten – en besvärlig klimatfråga
En annan besvärlig klimatfråga för regeringen är också under uppsegling. Den handlar om reduktionsplikten, dvs att andelen biobränsle successivt ökas i bensin och diesel för att minska koldioxidutsläppen. Men det här har också bidragit till dyrare drivmedel vilket är en viktig förklaring till att regeringen lovat en kraftig sänkning av reduktionsplikten nästa år. Men partierna i regeringsunderlaget är splittrade i synen på hur mycket reduktionsplikten ska sänkas.
Inför valet talade bland annat M och SD om att den borde sänkas till 5-6 procent. Nu kräver SD att den ska slopas helt, något som avfärdats som omöjligt att acceptera av Liberalernas partiledare Johan Pehrson.
Hur regeringsförhandlingarna slutar är förstås ännu omöjligt att dra några säkra slutsatser om, men SD har hotat med ”regeringskris” om man inte når framgång i dessa förhandlingar. Frågan är alltså både svår och viktig för regeringen.
Ju större sänkningen av reduktionsplikten blir, desto mer kommer de svenska koldioxidutsläppen att öka. Det innebär att ju nöjdare SD blir med en uppgörelse om reduktionsplikten, desto hårdare kommer kritiken att bli mot regeringen för att missa klimatmålen.