Trots motståndet kommer regeringen även att gå vidare med förslaget om ett vinsttak. Foto: TT

Så vill regeringen höja kraven på privata företag inom välfärden

Uppdaterad
Publicerad

Ägare och ledning ska från nästa år bara få tillstånd för verksamheten om man kan visa att företagets ekonomi är god, att man har erfarenhet och kunskap om välfärden och att man inte har begått brott.

– Syftet är att få bort aktörer som är kriminella och direkt oseriösa, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) till SVT Nyheter.

Förslaget som regeringen i dag lämnar till Lagrådet innebär att man från och med nästa år vill införa en ägar- och ledningsprövning för privata aktörer inom skolan och omsorgen. Bakgrunden är den ägarprövningsutredning som alliansregeringen tillsatte 2012 och som blev klar för tre år sedan.

Bland annat ska ägare och ledningen visa att man har kunskap och erfarenhet av den välfärdsverksamhet man vill bedriva och vilka regelverk som gäller. Dessutom ställs krav på ”ekonomiska förutsättningar” för att bedriva verksamheten för att undvika plötsliga konkurser.

”Kriminella har tagit sig in”

En lämplighetsprövning ska också göras där tillsynsmyndigheten ska kontrollera om ledande personer i företaget har en konkurs bakom sig eller har begått brott .

– Vi har under åren sett rapporter om att kriminella tagit sig in i välfärdsverksamheter som är offentligt finansierade och det ska vi aldrig tolerera. Medborgarna måste känna sig trygga med att vi från det offentligas sida säkerställer att kriminella inte finns i svensk välfärd, säger Ardalan Shekarabi (S).

Kraven höjs även för hemtjänstföretag som i fortsättningen också kommer behöva tillstånd för att starta och bedriva sin verksamhet. Det kravet finns inte idag.

Ska ha ordning på finanserna

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Skolinspektionen ska fortlöpande kontrollera verksamheten och den som inte lever upp till kraven riskerar att förlora sitt tillstånd.

– Målet med det här är att ha en ekonomisk hållbarhet över tid så att de aktörer som finns i välfärden har ordning och reda på sina finanser och förutsättningar att bedriva den här verksamheten. På det här sättet får vi också koll på vilka som äger välfärdsverksamheterna, säger civilministern.

Inom kort kommer även regeringens förslag om ett vinsttak inom skolan och omsorgen. Men det förslaget kommer med all sannolikhet inte att bli verklighet, åtminstone inte före valet, eftersom att en majoritet i riksdagen säger nej. En ägarprövning har större möjlighet att accepteras av riksdagen.

”Oseriösa ska drivas bort”

– Finns det oseriösa aktörer ska de så klart drivas bort från den här sektorn och då är ägarprövning och lämplighetskontroll rätt metod. Att däremot införa ett vinstförbud som regeringen också vill göra, det är fel, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund (L).

Trots motståndet kommer regeringen att gå vidare med förslaget om ett vinsttak.

– Vi måste skapa ordning och reda i svensk välfärd. Sen finns det massor av frågor där partierna inte är överens och det har funnits en ideologisk låsning. Men det får ju inte stoppa regeringen från att lägga fram förslag, säger Ardalan Shekarabi (S):

MER OM FÖRSLAGET

  • Regeringen vill införa en ägar-och ledningsprövning för privata aktörer inom välfärden från och med 1 januari 2019. Det handlar om verksamheter som bedrivs i enlighet med socialtjänstlagen, skollagen och lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS).
  • Prövningen gäller ledningens och ägarens lämplighet där tillsynsmyndigheten ska kontrollera om en person dömts för brott eller har en konkurs bakom sig.
  • Även de ekonomiska förutsättningarna ska prövas löpande. Finns det en risk för konkurs ska myndigheten kunna ingripa.
  • Tillståndsprövningen ska bekostas av företagen själva genom en ansökningsavgift som väntas bli 25 500 inom socialtjänsten och 27.500 för skolföretag i snitt.
  • Regeringen har i dag lämnat över en lagrådsremiss till lagrådet och i mars ska propositionen vara klar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.