Utredaren ska ta ställning till om biometriska uppgifter om personer som är misstänkta eller dömda för brott ska kunna registreras av polisen på ett mer enhetligt sätt än vad som görs i dag.

– Syftet är att polisen efter ett mord, våldtäkt eller annat allvarligt brott ska kunna svara på frågan om vem det var som gjorde det, säger Mikael Damberg (S) på en pressträff under onsdagen.

– Vi vill ge polisen kraftfullare verktyg, säger han.

Uppgiften blir att väga brottsbekämpningens behov mot den personliga integriteten och ta ställning till om polisen ska kunna söka på ansiktsbilder eller fingeravtryck i andra register, till exempel passregistret, för att hitta personer som är misstänkta för brott.

– Reglerna ska vara rättsäkra och hålla över tid. Huvudinriktningen är att polisen och brottsbekämpningen ska stärkas, säger Damberg.

I nuläget råder det olika bestämmelser för hur fingeravtryck, dna och ansiktsbilder får användas och regeringen vill få till en mer enhetlig lagstiftning i frågan. Utredningen ligger utanför det 34-punktsprogram mot brottsligheten som regeringen tidigare presenterat.

Ett 15-tal frågor ska tittas över av utredaren. En av dem är hur länge uppgifter ska få sparas i polisens register, till exempel om de ska få sparas efter det att en person har avlidit, som inte är tillåtet i dag.