Partierna i regeringssamarbetet har tidigare enats om ett lönegolv. För att få komma till Sverige från ett land utanför EU ska man tjäna runt medianlönen, som ligger runt 33 000 kronor. En rejäl höjning från dagens nivå som ligger på 13 000 kronor i månaden.

Nu går regeringen vidare med förslaget. En tidigare tillsatt utredning om arbetskraftsinvandringen har fått nya direktiv och ska ta fram ett förslag på lönegolv enligt den överenskomna modellen.

Vissa undantas från lönegolvet

Några yrkesgrupper ska undantas och få en lägre gräns. Utredaren ska titta närmare på vilka som bör omfattas.

– Vi tittar också på om det ska finnas möjlighet att helt undanta vissa grupper. Då handlar det om vilka kompetenser, erfarenheter och skickligheter som Sverige har ett stort behov av, säger Johan Pehrson (L).

En yrkeskategori som regeringen uttryckligen vill begränsa är personliga assistenter.

– Assistansbranschen präglas i alltför stor utsträckning av fusk och brottsbekämpande myndigheter ser tydliga kopplingar till den organsierade brottsligheten. Det vill vi sätta stopp för, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Fack och arbetsgivare kritiska

Flera arbetsgivarorganisationer har riktat kritik mot regeringens förslag. Ett golv riskerar att skada Sveriges konkurrenskraft, menar man. Svenskt näringsliv anser att politikerna blandar sig i lönesättningen.

– Vi tycker att man i stället ska kräva heltidsjobb och kollektivavtalade löner, säger vice vd Karin Johansson till TT.

Även från fackligt håll riktas kritik mot regeringens linje.

”Det finns en enklare lösning och det är behovsprövning”, skriver LO-ordföranden Susanna Gideonsson till TT.

Förhandlingar har kärvat

Så sent som för en vecka sedan uppgav Johan Pehrson att förhandlingarna om arbetskraftsinvandringen kärvar. L har velat införa undantag för bland annat vårdpersonal och skogsarbetare, men SD ska ha motsatt sig det.

Utredningen ska vara klar i början av nästa år.