Migrationsverket får enligt ministern i uppdrag att använda alla tillgängliga verktyg för att få till en jämn fördelning av boenden i landets kommuner.

Det kan vara genom att hyra lägenheter, upphandla boendeplatser eller hitta husrum på andra sätt.

Regeringen planerar också att gå fram med ny lagstiftning enligt samma modell som i bosättningslagen. Lagen infördes i mars 2016 och reglerar hur nyanlända tas emot.

– Regeringen kommer skyndsamt ta fram en ny lagstiftning som gör det möjligt för Migrationsverket att anvisa en kommun som ska ordna boende för personer som omfattas av massflyktsdirektivet. Ambitionen är att den ska kunna träda i kraft nu till sommaren, säger Anders Ygeman.

Fördelningen ska avgöras av kommunens storlek, arbetsmarknadsförutsättningar, det totala mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn, samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen.

– Mottagandet ska ske med kontroll, under ordnade former och med en jämnare fördelning över hela landet. Det är skillnad mot 2015, säger integrations- och migrationsministern.

Till lagstiftningen ska det också tas fram en ersättningsmodell.

Tusentals boenden

Sverige ska ha en fortsatt stram migrationspolitik som är hållbar över tid, framhåller han. Ukrainare som flyr till Sverige omfattas av EU:s massflyktsdirektiv, vilket innebär att de får uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i ett år.

Den tidshorisonten är regeringens utgångspunkt när man planerar mottagandet, men beredskap finns för att människor behöver stanna längre.

Av de fyra miljoner människor som hittills flytt Ukraina har 26 000 registrerat sig för skydd i Sverige. I nuläget ligger siffrorna strax över det huvudscenario som Migrationsverket tidigare presenterat och som innebär att 76 000 ukrainare kan söka skydd här fram till halvårsskiftet.

Då behövs 40 500 boendeplatser, enligt myndigheten.

Vid fördelningen ska hänsyn även tas till hur många som bor i eget boende (EBO), respektive i Migrationsverkets boenden, säger Anders Ygeman.

Regeringen presenterar vidare en ersättningsmodell för de evakueringsboenden kommunerna ställt till förfogande.

Modellen innebär en schablonersättning per plats med 10 000 kronor i engångsersättning, samt en löpande dygnsersättning på 300 kronor oavsett om platsen används eller ej.

För personer som bosätter sig i EBO-områden med socioekonomiska utmaningar utgår inte någon dagsersättning.

Tas från biståndet

Med anledning av förslagen genomför regeringen ändringar i vårändringsbudgeten med koppling till flyktingmottagandet. Migrationsverket får 9,8 miljarder kronor och 500 miljoner går till ett tillfälligt bidrag till kommunerna. Ytterligare 30 miljoner ska gå till kommuners samverkan med civilsamhället.

Finansieringen kommer i huvudsak att ske genom avräkningar från biståndet, enligt finansminister Mikael Damberg (S). Förra året uppgick biståndet till drygt 50 miljarder kronor.

– Det finns ett internationellt regelverk som säger att det är okej för länder att, när man tar emot migranter, avräkna det på biståndet. Sverige kommer tillämpa det, vi gjorde det också 2015, så det är ingen ny princip att vi tar kostnader för biståndet när vi har en flyktingkris, säger Damberg.