Enligt uppgifter från Försvarsmakten passerade atomubåten ”Orel” (Örnen) nyligen ut från Östersjön genom Stora Bält.
Den senaste kända positionen på måndagen vid lunch är att den då befann sig söder om sydligaste udden av Norge, till synes på väg ut i Atlanten, enligt Försvarsmakten.
Den 155 meter långa ubåten tillhör Rysslands Norra marin och har basen på Kolahalvön vid Barents hav. ”Orel” skickades till Östersjön för att visas upp på marinparaden i Sankt Petersburg i slutet av juli.
SVT Nyheter rapporterade när atomubåten seglade in i Östersjön i mitten av juli, bara ett par dagar före toppmötet i Helsingfors mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin. Enligt uppgifterna då, skulle atomubåten endast delta vid marinparaden.
24 kryssningsrobotar
Men i förra veckan uppgav ryska nyhetsbyrån Tass att den reaktordriva ubåten är beväpnad med 24 kryssningsrobotar av typen ”Granit” och att den skulle öva i Östersjön med sammanlagt tio stridsfartyg från Östersjömarinen, Norra marinen och Svarta Havs-marinen.
Såvitt det är känt är det första gången en rysk atomdriven ubåt med kryssningsrobotar som kan utrustas med kärnvapen har övat i Östersjön.
Enligt FOI:s bedömning medför ubåten 4 kärnstridsspetsar. Resterande robotar kan sättas in med konventionella stridsspetsar, enligt FOI.
”Fördel med kärnvapen”
Tass beskriver ubåten som en ”hangarfartygsdödare”.
Ubåten ”Orel” är en så kallad attackubåt av Oscar II-klass, vilket innebär att dess främsta uppgift är att anfalla hangarfartyg och andra fartyg som färdas i en grupp för att skydda hangarfartyget.
– Ska man slå ut fartygsgrupper och hangarfartyg finns det en fördel med kärnvapen, säger forskningsledaren Fredrik Westerlund vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Kryssningsroboten ”Granit” utvecklades av Sovjetunionen och används mot sjömål. Räckvidden är 600 kilometer och den kan utrustas med antingen konventionell stridsspets eller kärnvapenstridsspets.
Enligt Tass, har den ryska fartygsgruppen övat ubåtsjakt och minjakt samt luftförsvar och försvar mot andra ytfartyg.
Vanligare ute i Atlanten
Det är extremt ovanligt att ubåtar som drivs av kärnreaktorer passerar in i Östersjön.
- Det är ovanlig eftersom de är överdimensionerade för Östersjön. Den primära uppgiften för den här typen, Oscar II-klassen, är att bekämpa fartygsgrupper samt fartygskonvojer, och det löser man ju mycket effektivare när man är ute i Atlanten där man både kan gömma sig betydligt bättre och nå fram med robotarna.
Enligt Fredrik Westerlund kan taktiska kärnvapen vara effektiva mot dessa typer av mål. Taktiska kärnstridsspetsar har mindre laddning än de strategiska kärnvapnen, men har likväl mycket större sprängverkan än konventionella stridsdelar.
En kryssningsrobot kan också styras till målet på låg höjd och anfalla från ett oväntat håll, särkilt när de avfyras från en ubåt i undervattensläge.
Omfattande brand
”Orel” drabbades av en stor brand 2015 när den låg i torrdocka vid varvet i Severodvinsk. Kärnreaktorerna uppgavs då var avstängda och det radioaktiva kärnbränslet avlägsnat före moderniseringen.
”Orel” är ett systerfartyg till atomubåten ”Kursk” som sjönk år 2000 efter att en torped exploderat ombord och hela besättningen med 118 personer omkom. Kursk var också en ubåt av Oscar II-klass.
Kalla kriget
Såvitt det är känt har ryska ubåtar med kärnvapenkapacitet övat tidigare i Östersjön. Men det skedde under det kalla kriget på 1970- och 1980-talet och med konventionella ubåtar som drivs med diesel-elektriska motorer – inte med atomreaktorer.
Det är hittills känt att en atomubåt passerat in i Östersjön en enda gång. Då var det också en rysk ubåt – den enorma “Dmitry Donskoj” – världens största ubåt som seglade in i juli 2017.
– Den var inte i stridande tjänst egentligen. Den är numera en prov och försöksplattform, säger Westerlund.