Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör kommunikationsforskaren Bengt Johansson om negativa kampanjer

Professor: Så används negativa kampanjer i valrörelsen

Uppdaterad
Publicerad
Val 2022Valresultat

Negativa kampanjer gör att motståndarna tvingas försvara sig i stället för att fokusera på politiken de vill genomföra. Men ibland – om man går över gränsen – kan det slå fel.

– Egentligen är inte väljare jätteförtjusta i negativa kampanjer, framför allt inte de som är mer obeslutsamma, säger Bengt Johansson, professor i journalistik.

Negativa kampanjer innebär att man kritiserar motståndarens ideologi, politik eller enskilda politiker snarare än att lyfta fram egna förslag. En annan variant är kontrasterande – där man först kritiserar och sedan lyfter fram vad man själv vill göra.

Enligt Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet, förekommer negativa kampanjer på flera plattformar i den svenska valrörelsen: i politiska tal, valaffischer och, framför allt, på sociala medier.

– Engagemang och negativitet är drivkrafter på sociala medier. Det är ju liksom lite inneboende i formatet – att premiera negativa kampanjer.

Bra om man vill bryta agendan

På 1920- och 30-talet var negativa kampanjer mer förekommande än vad de är nu, säger Johansson. Ofta är de är en konsekvens av en ökad polarisering.

– Har du stora ideologiska klyftor mellan de olika alternativen så driver det på negativa kampanjer.

Men funkar det då? Det gör det ibland, framför allt om man lyckas få valrörelsen att handla om något annat, förklarar Bengt Johansson. Därför använder sig ofta mindre partier och partierna i opposition av taktiken.

– Har du en riktigt tuff negativ kampanj kan det bli så att motståndaren måste försvara sig, säger han.

Risk för bakslag

Framför allt funkar det på de som redan är väljare, inte på de som är obeslutsamma. Dessutom finns risken att det slår tillbaka mot den som utövar kampanjen, av två skäl:

– Om det avslöjas att du har fel, att påståendet inte stämmer.

– Eller om man ger sig på någon för hårt. Då kan det bli så att man tycker så synd om den som blir attackerad att den vinner sympatier.

Hör Bengt Johansson berätta om exempel på negativa kampanjer i klippet ovan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val 2022

Mer i ämnet