Rusande räntor och skenande matpriser är ett stående inslag i vardagen numera. Och stressen över plånboksfrågorna tär på kroppen.

– Den största stressfaktorn är osäkerheten. Vi vet inte hur priserna kommer att utvecklas och kan därför inte lägga upp en plan, säger Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

En lågintensiv hotbild

När vi känner ett hot mot något viktigt reagerar kroppen med att utsöndra stresshormoner. Det förbereder kroppen för en kamp mot det som hotar vår tillvaro, till exempel bristen på pengar.

– Ekonomin är en resurs som kan skydda oss mot nästan allting. Den gör att vi kan tillfredsställa våra basala behov som att äta och ha tak över huvudet. Utan pengar kan vi inte ställa mat på bordet åt våra barn.

Niclas Almén säger att stressen ibland är så lågintensiv att vi inte tänker på den. Men den bubblar under ytan.

– I princip reagerar kroppen likadant på ekonomisk stress som all annan stress, säger han.

Begränsa nyheterna

I och med att vi hela tiden påminns om situationen blir det också svårt att släppa tankarna på den.

– Det kan hjälpa att konkretisera exakt vad man är rädd för. Vad är det värsta som kan hända och vilka handlingsalternativ har jag? Hur sannolikt är det att det värsta händer? säger Niclas Almén.

I regel är stress inget problem för oss – förutsatt att man kan släppa den ibland.

– Den blir ett problem om vi tittar på ett tv-inslag om ekonomi i fem minuter och sedan tänker på inslaget i tre timmar efteråt. Då ska man nog begränsa sin nyhetskonsumtion, säger Niclas Almén.

I klippet förklarar psykologen vilka symptom man ska se upp med och vad som skyddar oss mot ekonomisk stress.