Trots att ett av EU:s vaccinmål är att se till att alla i EU har jämlik tillgång till vaccin finns det skillnader mellan ländernas vaccinationstakt.

Malta har hunnit ge en första dos till 17,6 procent av befolkningen över 18 år. I Sverige är samma siffra 9,3 procent, vilket ger en placering i mitten av vaccinationsligan, enligt EU:s smittskyddsmyndighet ECDC.

Ska fördelas lika

EU-kommissionen har tecknat avtal med vaccintillverkare på uppdrag av EU-länderna. Efterhand som tillverkarnas vacciner godkänns ska alla EU-länder ha samma möjlighet att samtidigt köpa tillgängliga doser, fördelat per capita.

Men enligt en representant för EU-kommissionen som nyhetsbyrån Reuters citerade på fredagen är det trots detta möjligt för länder att sinsemellan komma överens om att fördela vaccinpartierna mellan sig.

Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz gick på fredagen ut med misstankar om ojämlik fördelning inom EU och pekade att vissa länder kan ha färdigvaccinerat sin befolkning i maj, medan det kan dröja till sensommaren eller hösten i andra länder, rapporterar Reuters.

Beror på förmågan

Men enligt Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström beror skillnaderna i huvudsak på respektive lands förmåga att rulla ut vaccin. Några länder valde också inledningsvis att beställa färre doser av de första vaccinen, från Pfizer/Biontech och Moderna.

Vilka grupper i befolkningen som länderna har valt att prioritera först är också något som kan påverka siffrorna över hur många som har vaccinerats.

Länder har ordnat egna leveranser

Tyskland har parallellt gått utanför den gemensamma EU-strategin och avtalat om egna leveranser från Pfizer. EU-kommissionen har dock hållit fast vid att det bästa för hela EU är att man förhandlar tillsammans.

Ungern, Slovakien, Tjeckien och Polen har valt att köpa in vaccin som inte är godkända i EU – det kinesiska Sinopharm-vaccinet och det ryska vaccinet Sputnik V.

Se Richard Bergström svara på frågor om EU-ländernas vaccinering i klippet ovan.