Det senaste året, när flera värmerekord har slagits, har intresset för människor hälsa och meteorologi fått fart. Foto: TT

Så kan vädret påverka hur du mår

Publicerad

Åska kan ge huvudvärk och värme kan påverka hjärtat. Vädret har effekt på vår hälsa och när klimatet ändras kan det också ge konsekvenser för hur vi mår.

Har du känt att åskan ”hängde lite i luften” innan den smällde till? Fått huvudvärk när vädret slagit om? Det finns en vetenskap om detta: biometeorologi – men hittills har den haft svårt att slå igenom i Sverige.

I länder som Tyskland, USA, Storbritannien, Israel och Australien är dock biometeorologi väl etablerat. I Tyskland har flera sajter och tidningar daglig rapportering om hur det aktuella vädret kan påverka vilka krämpor du kan känna av.

Vädret påverkar olycksstatistik

En anledning till biometeorologins genomslag i Tyskland är att man i södra delen av landet har den varma föhnvinden vars effekter kan vara plötsliga och påtagliga.

– Det är den varma, torra luften som kommer från Sahara som plötsligt sveper ner och på några timmar så kan temperaturen stiga 15-20 grader. Man har sett att då blir olyckorna fler på vägarna, brotten blir fler och självmorden ökar. Hela samhället påverkas, säger meteorologen och SVT-profilen Lage Larsson.

Liknande fenomen har man sett på flera håll i världen när vädret plötsligt blir mycket varmare och torrare. Men exakt vad som händer är svårt att undersöka, det finns också stora individuella variationer: En del mår toppen när det är riktigt varmt, andra riktigt dåligt.

Dåligt genomslag i Sverige

Lage Larsson var för flera år sedan med när SMHI i ett tyskt samarbete tog fram biometeorologiska prognoser för Sverige. Här fick det inget större genomslag och försöket lades ner.

– Här i Sverige har det ännu inte blivit en stor sak, vi har inga så tydliga väderfenomen som föhnvinden. Förutom när det blir smällkallt. Då är det många med ledproblem och kärlkramp som säger att de påverkas, säger Larsson.

Luftelektricitet intresserar

Inom biometeorologin i Tyskland väger man samman mätningar av temperatur, fuktighet, vindar och även om luften är elektriskt laddad. När vissa värden överskrids så kan man se en ökad risk för huvudvärk eller ledbesvär.

När det gäller föhnvindens effekter är luftelektriciteten det som får forskare att vilja veta mer. Förekomsten av positivt laddade joner ökar nämligen i samband med vinden. Det här har väckt intresse bland hjärnforskare som vill ta reda på mer hur nervbanorna i våra hjärnor påverkas när det finns mycket positivt eller negativt laddade joner i luften.

Extremväder påverkar mest

Det senaste året, när flera värmerekord har slagits flera månader i sträck, så har intresset för människor hälsa och meteorologi åter fått fart menar Lage Larsson och han tror att det kommer fortsätta öka i och med att klimatet förändras och det drar med sig stora väderväxlingar.

Att intresset ökar tror även Elisabet Lindgren, docent vid Stockholm Resilience center. Hon forskar om klimatförändringar och skriver just nu på en bok omhur vi påverkas av vädret och klimatförändringarna.

– Det som direkt påverkar hälsan är när det blir extremväder. Och vi kommer få se mer extremt väder i framtiden, vi har redan sett det på flera håll.

Den perfekta temperaturen?

En frisk och stark person kan klara av höga temperaturer bara man får i sig vatten och salt, värre är det för kroniskt hjärtsjuka till exempel eller för den som är över 80 år.

– Särskilt illa är det när värmen inte släpper på natten. Då ser vi att hjärtinfarkt och stroke ökar och folk dör helt enkelt.

Riktigt kallt väder kan å andra sidan vara jobbigt för den som lider av ledbesvär eller kärlkramp. Något som alltså kan bli bättre om klimatet blir mildare.

Vid vilken temperatur mår vi då allra bäst? Det beror på, inte minst på var du bor, svarar Elisabet Lindgren.

– Man har gjort studier på optimala temperaturer och sett att det skiljer sig. I Stockholm är det en betydligt lägre temperatur i än i Grekland till exempel. Det beror helt enkelt på vad du är van vid. Men det handlar om en betydligt lägre temperatur än 20 grader för svenskar, runt 12 grader.

Se hela Friktion i SVT Play!

Om Friktion

Visa

I SVT:s utrikesprogram Friktion möter Sverige världen. I reportage och studiosamtal vänder och vrider Friktion på de utrikesfrågor som väcker engagemang och oro. Tisdagar 20.30 i SVT2 och på SVT Play. Diskutera programmet i sociala medier #friktion #svtnyheter. Tisdagen 14 juni handlar Friktion om klimatet: Kokar vår planet?

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Friktion

Mer i ämnet