Deutsche banks torn i Frankfurt. Arkivbild. Foto: TT

Så mycket kostar böterna för penningtvätt

Publicerad

Danske bank bekräftade idag att amerikanska myndigheter nu utreder bankens penningtvätt i Estland. Det talar för att amerikanerna kommer kräva Danske Bank på miljardbelopp. Det visar tidigare fall.

Banken Deutsche Bank gjorde en uppgörelse med amerikanska myndigheterna i januari i år. Banken hade tvättat ungefär 90 miljarder korrupta kronor. Precis som i fallet danske Bank handlade det om tvätt av svarta ryska pengar. Deutsche bank var behjälpliga med att föra ut ryska pengar till skatteparadis med hjälp av fixade aktieaffärer.

Hälften så stor penningtvätt

Bötesbeloppet landade på cirka 5,7 miljarder kronor då den brittiska staten också fick en del av bötessumman. Den summan Deutsche Bank hade tvättat motsvarar ungefär hälften av det Danske Bank anklagas för att ha tvättat, vilket kanske kan vara en vägledning om bötesbeloppet.

Uppgörelse inte rättegång

Riktigt hur stort belopp de amerikanska myndigheterna kräver av företag som gjort skumraskaffärer görs upp från fall till fall. Det avgörs inte i en domstolsförhandling utan i en uppgörelse. Den starkare parten i denna uppgörelse är alltid amerikanerna eftersom de via sanktioner kan göra tillvaron olidlig om inte motparten går med på det amerikanska ”förslaget”. Den amerikanska dollarn och banksystemet är ju bärande för att få något gjort i världshandeln.

Företagen sparar tid och pengar genom en snabb uppgörelse. Ofta innebär uppgörelserna också att inga personliga krav ställs på de ansvariga i ledning och styrelse vilket säkert lockar de ansvariga att snabbt gå med på kraven.

Europa kan också

Den holländska banken ING fick betala motsvarande 8 miljarder kronor till det egna landets myndigheter när en penningtvättshärva uppdagades i banken. Det visar att europiska myndigheter inte heller är så ”varsamma” med fusket. Inte ens mot de egna landets företag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer