Nordiska motståndsrörelsen (NMR) bygger sin mediestrategi på en ganska lång tradition som finns inom nationalsocialistiska rörelser, det menar Christer Mattsson, forskare och föreståndare på Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Så ser Nordiska motståndsrörelsens mediestrategi ut

Publicerad

Nordiska motståndsrörelsen har som strategi att brösta upp sig, och visa sig större än vad de är. Det menar forskaren Christer Mattsson. Gruppen florerar ofta i media och har fått stor uppmärksamhet, trots att de bara har omkring 400 medlemmar – i hela landet.

Nordiska motståndsrörelsen (NMR) bygger sin mediestrategi på en ganska lång tradition som finns inom nationalsocialistiska rörelser, menar Christer Mattsson, forskare och föreståndare på Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet.

Christer Mattsson, föreståndare på Segerstedtinstitutet.

– Det går tillbaka ända till tiden före andra världskriget. De pratar fortfarande om propaganda som något positivt och försöker skapa uppmärksamhet genom att appropriera arenor som upprätthåller det demokratiska systemet som till exempel Almedalen eller bokmässan. De vet att de får utdelning i media genom det, säger Christer Mattsson.

”Var fler på Almedalen än jag räknat med”

Strategin att visa sig större än vad man är handlar delvis om att sprida rädsla hos allmänheten – en sätt att störa demokratin.

– De var många fler på Almedalen än vad jag hade räknat med. Om man jämför med hur många ett parti skickar så var de väldigt många, säger Christer Mattsson.

Beroende av traditionella medier

Rörelsen är beroende av traditionella medier. Utan exponeringen hade NMR antagligen inte kunnat gå runt.

Mattsson menar dock att detta kan vara en smäll man måste ta.

– Om ingen skrev något om olika terrordåd hade vi aldrig fått veta om dem, det är ju inte ett alternativ. En terrorgrupp måste få uppmärksamhet för att kunna ingjuta fruktan, men samtidigt måste vi måste få veta att de här grupperna finns. Det äger en samhällsrelevans.

– Det är en rörelse som i och för sig inte är så hotande mot demokratin, men som utgör lokaldemokratiska hot, säger Christer Mattsson.

Värvas ansikte mot ansikte

Att traditionella medier skulle bidra till att NMR värvar medlemmar tror Christer Mattsson är högst otroligt.

Han menar att de flesta värvas ansikte mot ansikte, och att en grundförutsättning för att man ska radikaliseras är att man har nazistiska åsikter från början.

– Det finns en lång rad människor som skulle kunna vara med i en nazistisk organisation, men inte är det för att verksamheten inte finns där det bor, så att det skulle vara vanligt att man värvas genom nätet är lite överdrivet. Främst värvas man via sociala relationer.

Kan bryta sig ur i smågrupper

Genom att försöka visa sig större än man är riskerar man dock att inte bara lura omgivningen, utan även den egna organisationen.

– Jag tror inte de vet själva hur många de är. De trodde till exempel att de skulle vara 1 000 personer vid demonstrationerna i Göteborg. Efter det har de varit lite mer försiktiga att skryta med hur många de kan samla.

Christer Mattsson uppskattar att NMR har omkring 400 medlemmar. De slår på stort inför valet och hoppas på att få platser i kommunfullmäktige i flera städer. Christer Mattsson tror dock att de inte har tillräckliga mandat för en plats i kommunfullmäktige.

– Och då blir det problem, de har ju bröstat upp sig massvis för att visa att de är väldigt många. Men den illusionen kommer ju att falla vid valet när det visar sig att de inte får så många röster som de trott.

Detta är han rädd kan leda till att enstaka nazister riskera bryta sig ur rörelsen och bilda våldsamma mindre grupper.

– Det finns en överhängande risk att det kommer bryta sig ur smågrupper från NMR. Smågrupper som kommer bryta upp och använda våld. Man har sett det ske tidigare vid liknande tillfällen, det hände till exempel i slutet av 90-talet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer