Beslutet i det turkiska parlamentet var väntat men är ändå en missräkning för Sverige eftersom det definitivt bekräftar att Finland nu tar steget in i Nato, medan Sverige får fortsätta att vänta utanför.
Det var just denna situation svenska politiker ville undvika när en majoritet av riksdagspartierna bestämde sig för att Sverige skulle lämna in en medlemsansökan.
Visserligen är Sverige nu mer eller mindre omringat av Nato-länder, vilket givetvis stärker svensk säkerhet. Dessutom har flera tunga Nato-länder lovat Sverige stöd och hjälp i händelse av ett angrepp.
Större risk för provokationer
Men det finns nackdelar med att stå utanför. Den viktigaste är att Sverige, till skillnad från Finland, nu saknar Natos formella säkerhetsgarantier. En annan är att det på sikt kan bli svårt att upprätthålla det nära försvarspolitiska samarbetet med Finland, som ju nu blir en del av Natos försvarsorganisation. En tredje är att Sverige nu löper större risk att utsättas för provokationer och påverkansoperationer av Ryssland. En fjärde är att Sverige hamnar i ett mer utsatt läge vid en konflikt i Östersjön.
En viktig faktor här är dock tiden. Om den svenska processen fördröjs i några veckor, eller kanske en månad, spelar detta kanske inte så stor roll. Det vore allvarligare om det svenska medlemskapet drar ut på tiden.
Utrikesminister Tobias Billström (M) som tidigare sagt att han är övertygad om att Sverige är Nato-medlem vid toppmötet i Vilnius i juli har offentligt nu skruvat ner på förväntningarna. Det kan dröja längre än så, säger nu utrikesministern.
Osäkerheten kring Sveriges Natoprocess
Hela Nato-processen har för svenskt vidkommande blivit allt mer osäker den senaste tiden. Och det handlar framför allt om två saker.
Den första är president Recep Tayyip Erdogans hårda attacker mot Sverige vid den presskonferens som hölls i Ankara när den turkiske presidenten meddelade att Finland skulle godkännas. Kritiken handlade främst om att Sverige inte ingriper tillräckligt hårt mot terrorister. Uttalandena tyder inte på att Turkiet är på väg att ompröva sin hållning till Sverige.
Dessutom hålls ett val i Turkiet den 14 maj, vilket också kan innebära att det blir svårt rent praktiskt för det turkiska parlamentet att ratificera Sveriges medlemsansökan innan toppmötet i Vilnius. Därefter är Turkiets parlament stängt fram till oktober.
Den andra faktorn som skapar osäkerhet kring det svenska Nato-medlemskapet är de nya signalerna från Ungern. I samband med att det ungerska parlamentet ratificerade Finland som Nato-medlem framfördes krav på Sverige som blanjd annat handlar om att Ungern kräver ett löfte om att slippa kritik från Sverige om att landet inte uppfyller rättsstatens principer och liknande. Några sådana löften vill utrikesminister Tobias Billström inte ge.
Hur lång – eller kort – den svenska vägen blir till ett Nato-medlemskap är alltså i nuläget oklart.
Misslyckande för Nato om Sverige inte inkluderas
Efter dagens beslut i Turkiet återstår endast formalia innan Finland formellt kan upptas som fullvärdig medlem av Nato. Därmed kommer Finland att skyddas av försvarsalliansen Nato och dess säkerhetsgarantier i Nato-fördragets artikel 5.
Sverige får nu sätta hoppet till de påtryckningar från andra länder som gradvis kommer att öka fram till toppmötet i Vilnius. För även för Nato skulle det vara ett misslyckande om inte Sverige blir medlem till dess.