Säpo: Får larm om attentatsplaner varannan dag

Publicerad

Terrordådet på Drottninggatan förra året förändrade Säkerhetspolisens sätt att arbeta. I dag anlitar man fler personer med specialistkompetens för att snabbare kunna identifiera dem som finns i de radikala miljöerna.

Säpo släppte spåret på Rakhmat Akilov samtidigt som han planerade sitt attentat på Drottninggatan. Andra allvarliga hot pågick samtidigt som fick prioriteras när det inte gick att belägga misstankarna mot Akilov.

– Ungefär varannan dag inkommer det attentatshot, säger Fredrik Hallström, biträdande chef för Säpos enhet för ideologiskt motiverade aktörer.

Han tycker inte att Säpo misslyckades när myndigheten släppte Akilov ur sin uppsikt i januari 2017, trots att Säpo redan hösten 2016 fått uppgifter om att han var ett potentiellt terrorhot. Men uppgifterna saknade substans, ansåg Säpo och prioriterade andra misstänkta.

– Under den aktuella tiden och inför så hanterade Säkerhetspolisen ett antal attentatshot som vi bedömde för att kunna bedöma eller avfärda, säger Fredrik Hallström.

Sällan mer än ett alias

Säpo hanterar ungefär 6 000 underrättelser i månaden. Det kan enligt Hallström vara personer som rest in från andra länder för att utföra attentat eller att någon med kunskap om explosiva ämnen uttalat en vilja att attackera Sverige. Det finns sällan mer än ett alias att utgå ifrån för utredarna.

– Vi gör precis vad vi kan för att kunna bekräfta eller avfärda om det föreligger ett attentatshot. Men vi måste också ha modet att kunna avsluta ärenden till föremål för andra ärenden där det föreligger tydligare attentatshot, säger Fredrik Hallström.

En av kritikerna mot Säpos agerande har varit Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, som menat att myndigheten kunde ha agerat annorlunda för att hindra dådet. Agrell har krävt att en oberoende kommission ska granska agerandet utöver den granskning som redan gjorts på uppdrag av Justitiedepartementet.

– Mot bakgrund av vad vi visste där och då så var det ett rimligt beslut, vilket en oberoende utredare också har konstaterat i efterhand att säkerhetspolisen inte kunde ha gjort så mycket mer där, säger Fredrik Hallström.

Identifiering sker nu snabbare

Ett år efter attentatet har förändringar skett. Informationsutbytet har exempelvis ökat mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Dessutom har Säpo anlitat fler med specialistkompetens för att snabbare kunna identifiera personer i de radikala miljöerna som har viljan och kapaciteten att genomföra nya dåd.

– Vi behöver en annan typ av kompetens än vad vi har haft tidigare, med beteendevetare och psykologer som kan bidra i det arbetet, säger Fredrik Hallström.

Han poängterar en det inte finns en garanti för att liknande attacker sker igen när det finns omkring 3 000 personer i den våldsbejakande miljön i Sverige, 2 000 i den våldsbejakande islamistiska miljön och övriga inom den politiska extremismen. Som de personer ur den högerextrema miljön som låg bakom flera bombattentat under början av 2017 i Västsverige.

– Jag tror att vi måste vara beredda på att trots att säkerhetstjänst och polis agerar mot dem, så finns det risk att någon person genomför ett attentat, säger Fredrik Hallström.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Terrordådet i Stockholm

Mer i ämnet