Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige, tätt följd av bröstcancer. Varje år får närmare 10.000 personer i Sverige prostatacancer, enligt Vårdguiden 1177.se.
För bröstcancer finns ett nationellt screeningprogram som innebär att kvinnor i åldern 40 till 74 år erbjuds röntgenundersökning med mammografi var 18 till 24:e månad. Men för prostatacancer finns inget sådant program – istället måste man begära det själv. Här är argumenten för och emot.
FÖR: ”Skulle rädda liv”
Varje år får 1.800 män beskedet att deras cancer upptäckts för sent och inte går att bota, enligt Prostatacancerförbundet, som arbetar aktivt för en nationell screening.
– Det är förskräckligt, säger förbundets generalsekreterare Göran Hellberg till TT.
I den nuvarande rekommendationen säger Socialstyrelsen att männen själva ska få avgöra om de vill göra en undersökning efter att ha vägt fördelar mot nackdelar. Följden har enligt Göran Hellberg blivit en ojämlik vård.
– I dag är det framför allt män i storstäder som tar väldigt många prov helt osystematiskt. Men om man däremot gör det systematiskt med en viss frekvens så skulle man nå hela landet, även dem som inte annars hade gått och tagit prov, säger han.
Aftonbladets reporter Rickard Aschberg har granskat vården av prostatacancer. I SVT:s morgonstudion säger han att en nationell screening är viktig:
– Det är jätteviktigt, framförallt för alla som annars skulle vakna upp plötsligt med spridd cancer. Även om man dör av något annat så är det en allvarlig sjukdom, säger han.
EMOT: Bieffekter av onödiga behandlingar
Socialstyrelsens senaste rekommendation om ett nationellt screeningsprogram kom 2014. I den står att sjukvården inte bör erbjuda screening för prostatacancer med PSA-test (se faktaruta).
Rekommendationen motiveras med att ”de negativa effekterna, i form av diagnostik och behandling av prostatacancer som egentligen inte skulle behöva behandlas, är så omfattande vid screening med PSA-test”.
Vanliga bieffekter vid vidare tester och behandling av prostatacancer är försämrad sexuell funktion, urinläckage och ändtarmsbesvär. Eftersom ett förhöjt PSA-värde kan uppkomma av andra anledningar än just prostatacancer, bedömer Socialstyrelsen att de negativa effekterna av eventuell onödig behandling väger tyngre än de positiva i form av minskad sjuklighet och dödlighet.
Även för patienter som fått rätt diagnos kan bieffekterna av behandlingen vara värre än cancern, enligt Socialstyrelsen.
I ett informationsblad från Socialstyrelsen om PSA-test står det att cancercellerna i prostatan oftast växer så långsamt att mannen i många fall hinner dö av något annat innan prostatacancern blir farlig.