Foto: TT

Sen ankomst problem för skolor

Uppdaterad
Publicerad

På fyra av tio högstadieskolor är det vanligt att elever kommer försent. Det visar SVT Nyheters enkät.

Vi har frågat svenska högstadierektorer hur vanligt det är med sena ankomster på deras skola. Och det är en delad bild vi får. Medan en majoritet svarar att det är ganska eller mycket ovanligt, svarar samtidigt så många som fyra av tio rektorer att det är ganska eller mycket vanligt.

– Det vanligaste är att några kommer ungefär två-tre minuter sent. Det stör ju inledningen då, säger Johan Solander, lärare i matematik och NO på Väsby skola i Upplands Väsby.

Förebyggande arbete

För att sena ankomster inte ska störa undervisningen svarar de flesta rektorer i vår enkät att de främst arbetar förebyggande och informerar eleverna om vikten att vara i tid. Det är också vanligt att sena ankomster rapporteras till föräldrarna. Ett annat sätt att stänga dörren när lektionen börjar och släppa in de som kommit sent först efter ett tag. Men det fungerar inte för Johan Solander.

– Jag har gjort det några gånger, men då har det blivit att de står utanför och ropar och bankar lite grad. Det stör minst lika mycket. Jag har alltid dörren öppen och försöker lära dem att kommer de sent, smyg in och sätt dig.

Lägre meritvärde för drabbade skolor

Samtidigt finns det ett samband mellan hur vanligt rektorerna svarat och skolornas resultat. Skolor där rektorn uppgett att det är mycket vanligt med sena ankomster har ett lägre meritvärde i snitt än de skolor där rektorn svarar att det är mycket ovanligt med sena ankomster, 212,8  jämfört med 241,3. Skolorna har också en större andel elever med utländsk härkomst och en mindre andel föräldrar är högutbildade.

Hanna Thunholm Andersson, rektor på Väsby skola, tror att förklaringen är att elever med höga meritvärden möts av höga förväntningar, inte minst hemifrån.

– Skolan är viktig, man förutsätts sköta den. Finns inte den förväntan blir det annorlunda för de barnen. Då måste vi kompensera. Då måste skolan stå för den förväntan, säger hon.

Extra resurs

På Väsby skola har man också anställt en person för att hjälpa eleverna att komma i tid. Det hjälper mycket, tycker Warunee Khvangkhong, som går i sjuan. Men trots det händer det att hon blir sen.

– Jag kom försent i morse. Inte till den här lektionen, men tidigare.

Vad hade hänt då?

– Jag halkade!

Så gjorde vi undersökningen

  • Vi har skickat en webbenkät till alla rektorer på skolor som har en nioendeklass med minst tio elever.
  • Sammanlagt skickade vi ut enkäten till rektorer för 1463 skolor. Efter fyra påminnelser hade vi fått 703 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 48 procent.

Bortfallsanalys

  • Det går inte att se någon tydlig systematik i bortfallet. Av de skolor som vi skickade enkäten till var knappt 28 procent enskilt drivna skolor. Bland de 703 som besvarat enkäten är drygt 27% enskilda skolor.
  • Likaså verkar bortfallet vara jämnt fördelat mellan länen. Inget län är underrepresenterat i bortfallet i någon högre grad, men däremot är Stockholms och Skåne län något överrepresenterade i bortfallet. Bland de utvalda skolorna var 22,8 procent från Stockholms län. Men bland de 703 svarande har andelen sjunkit till 20,3 procent, en minskning med 2,5 procentenheter. För Skånes del är skillnaderna mindre, 1,5 procentenheter.
  • Ett stort bortfall är ett problem på så sätt att det riskerar att snedvrida resultaten. Men mot bakgrund av att vi inte ser några skevheter i bortfallet (för de variabler vi kan kontrollera) bedömer vi ändå att resultatet håller för publicering.

Om resultatet

  • Vi skapade en fil med uppgifter på skolenhetsnivå från Skolverkets officiella statistik. De variabler vi hämtade var bland annat genomsnittligt meritvärde för 2015/2016, andelen föräldrar med eftergymnasial bakgrund och andel barn med utländsk bakgrund.
  • Dessa variabler samkörde vi sedan med de svar vi fått i vår rektorsenkät. Just svaren på frågan ”hur vanligt är sen ankomst på din skola” samvarierade tydligt med all den skolverksstatistik som vi tittade på.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.