I dag berättar Uppdrag granskning om att omodern teknik och bristande säkerhetsrutiner lett till att många trygghetslarm fungerar dåligt. Dessutom saknar nästan hälften av kommunerna kontroll över hela larmkedjan.

Uppgifterna bekymrar Åsa Zetterberg, sektionschef på avdelningen för digitalisering på SKL

– Det är klart att det är bekymmersamt varje gång vi får information om att trygghetslarmen inte fungerar. Det här är människor som det handlar om och det är klart att vi måste säkerställa att vi har kontroll över situationen. Jag vill att vi gör ett extra lyft i kvalitets- och säkerhetsrutinerna.

Marknaden har ansvar

För att hjälpa kommunerna tog de förra året fram en checklista och har även gjort en upphandling av digitala trygghetslarm, som 50 kommuner anmält intresse för.

– Det är en viktig läxa att titta på vad vi kan göra för att kvalitetssäkra hela kedjan. Vi upplever att marknaden inte varit med och även marknaden har ett stort ansvar att hänga med i utvecklingen. Den här upphandlingen är ett led i det att få nya produkter och tjänster på marknaden att fungera.

Vill se diskussion

Enligt Åsa Zetterberg är trygghetslarmen som en viktig bricka i framtiden, särskilt med tanke på att vi blir allt äldre. Samtidigt vill hon se en diskussion om vad trygghetslarmen ska vara.

– Det är viktigt att säga att trygghetslarm inte är ett SOS-alarm. Vi måste informera brukarna om vad ett trygghetslarm har för funktion. När vi ser på hur det används finns det en social prägel på varför man larmar. I ett akut nödläge har vi 112 som är samhällskritiskt prioriterat. Diskussionen om vad trygghetslarm ska vara måste vi ta.

Chatta med Uppdrag Granskning om ”Det trygga larmet”.