Reporter Josephine Freje och researcher Valeria Helander. Foto: svt

Läs chatten om reportaget ”Det trygga larmet”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Chatten är nu stängd men går fortfarande att läsa. Det är reporter Josephine Freje och Valeria Helander som chattar om reportaget ”Det trygga larmet”.

UG – Moderator: Välkomna till Uppdrag gransknings chatt om trygghetslarm. Nu är Josephine och Valeria på plats.

Anna: ”Vem tar ansvar?” Hopplös fråga. Man beklagar och suckar och ”vi ser över det här” och bla bla bla. Människor kommer till skada eller dör i verksamhet som kommunerna har åtagit sig med honnörsord som ”trygghet, gott bemötande” etc etc etc. Om det nu vore så att man kunde halshugga ansvarig politiker, nej, jag menar verkligen inte det!! Men kommunen borde få böta och betala skadestånd varje gång det visar sig att de brustit och någon kommit till skada. Det kanske skulle påverka dem att göra bättre och ta på allvar. Det handlar om värnlösa människor, för 17 gubbar!!!!! (Arg, upprörd).

UG – Det trygga larmet

UG – Josephine: I några fåtal fall har kommunerna fått betala skadestånd, men visst behövs det mer granskning av myndigheterna. Tack för att du tittar. 

Elsa: Enormt bra program .Nu måste alla slappa kommuner ta sitt ansvar. Vi hörde de saknar kompetens, men köp in denna då!

UG – Josephine: Ja, ofta finns ju också IT-avdelningar och säkerhetsfolk i kommunerna som sitter på komptensen. 

Mari: Finns de nånstans där man kan ta reda på vilka kommuner som använder sig av de analoga? Och när ni gjorde granskningen kunde ni se om de fanns nån leverantör som ni såg var bättre än någon annan om man ser till avvikelserna eller granska ni bara dem med analoga larmen?

UG – Josephine: Gå in på vår hemsida och leta upp UG referens, där ligger alla källor så ni kan granska oss :) 

Janne: Detta måste vara en ekonomisk fråga, synd att Ni inte tog med en prisjämförelse mellan analoga och digitala. Det måste vara en prisskillnad. Annars förstår jag inte det hela. Kan det vara så illa att leverantören av analoga först måste sälja ut sitt lager innan de kan sälja digitalt?

UG – Josephine: Tänkte göra det, men skiljer sig mycket mellan kommuner. Handlar om runt 500 kr att ha någon med trygghetslarm utan hemtjänst, och runt 500 0000 per år på boende. 

Anki: Hur ser det ut i Gagnefs kommun. Är det lika illa där????

UG – Josephine: Kolla in våra källor på UG referens. 

Helena: Josephine- min pappa fick analogt larm installerat så sent som i söndags. Jag ringde idag och kollade och fick till svar att kommunen inte behöver erbjuda hemlarm alls. Stämmer det?? 

UG – Josephine: Inte riktigt, de måste ge din pappa trygg och säker vård. Bor han hemma och det inte är tryggt att han inte har larm har han rätt till larm. Annars får de ge extra tillsyn eller en plats på boende. 

Eva: Hej, jag blir förvånad när Maria Larsson säger att Sverige har världens bästa äldreomsorg enligt internationella bedömare – har ni hittat referenser för uttalandet? 

UG – Josephine: Det finns väldigt många olika svar på den frågan, det handlar nog snarare om vilken agenda man vill framföra. 

Björne: Bra reportage. Mitt intryck är att bland de flesta som ni intervjuade var det få som riktigt hade ”koll” på vad de pratade om, dvs tekniken, rutinerna, etc. Är det också ert intryck att detta är ett område som inte på något vis uppmärksammats och satsats på av kommunerna utan mer varit något som behövts göras och gjorts med minsta möjliga insatser? 

UG – Valeria: Hej Björne! Det är ofta en MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska, som får ansvaret för larmen i kommunerna. Därför finns det ofta en kunskapsbrist kring just den tekniska biten. Tack för att du tittar! 

Nisse : Jag tycker ni ned värderar larmet. Varför tar ni inte med dem som verkligen har fått all hjälp, Med infarkter, ramlingar mm. Finns många som får hjälp och som man räddar livet på. Ska inte nedvärderas som det gjordes bu, visst tekniken har sina baksidor. Men men men. Finns ansvar på larmtagare samt hemtjänsten. Att man kanske provar oftare i så fall. Man gör allt för att ens larmtagare ska känna sig nöjd/a

UG – Josephine: Om larmen aldrig fungera hade dom ju inte funnits alls, så klart. Men är det inte illa nog om en person dör? Kommunen har ansvaret för att skaffa rätt teknik och ha säkra rutiner. 

Johan Lindqvist: Janne, det är den rådande infrastrukturen som bestämmer valet av teknik

Eva: Ni får det att låta som digitala larm är lösningen på alla problem men så är inte fallet. 

UG – Josephine: Det vi säger är att de digitala har bättre övervakningsmöjligheter och att de analoga inte längre är säkra i ett allt mer digitalt nät. 

bitte: Vad händer om en person som behöver trygghetslarm har en skuld till telefonbolaget?

UG – Valeria: Tyvärr så händer det att telefonen då stängs av. Och då fungerar inte larmet. 

Josephin Freje [Chattgäst] : Undrar om problemet bara ligger på larmet. Har ni granskat så att personalen verkligen uppsöker de boende efter larmet. Kan uppfattas att man nonchalerar larmen. Detta är fruktansvärt. Vart är vården på väg?

UG – Josephine: Ja det finns fruktansvärda exempel på det också, men vi fick koncentera oss på när larmkedjan inte fungerat på grund av kommunens rutiner eller omodern teknik. De flesta inom hemtjänsten gör dock sitt yttersta och ett väldigt bra jobb. 

Josephine [Chattgäst]: Luleåfallet : Byte av larmoperatör är nog huvudorsaken till den tragiska utgången

UG – Josephine: Inte bara, hade kommunen haft säkerhetsrutiner som fungerade hade de i god tid märkt att det var ett problem med Karl-Eriks larm och han hade inte behövt ligga där i 9 timmar utan hjälp. 

Janne: Ok- Johan!

Dotter 86: Josephine Min far missar ibland att lägga på telefonluren, vilket leder till att inte larmet fungerar. Kan bli katastrof då han ramlar ofta och inte kan ta sig upp själv.

UG – Josephine: Oj, så ska det inte vara. Larmet ska fungera ändå, kontakta kommunen! 

Josephine[Chattgäst]: Ale fallet med dörrlarmet: En orsak kan vara att batteriet i dörrlarmet var dåligt.

UG – Josephine: Ja, men polisens tekniska undersökning visar att det var felinstallerat. Det är kommunen som installerar larmen. 

Johan Lindqvist: Det kommer att finnas behov av analoga system så länge det inte finns nät/teknik som kan behandla andra system.

UG – Josephine: Inte korrekt enligt de experter vi talat med. Det analoga telenätet är inte analogt, oavsett om du tror att du har en vanlig fast telefon. Det skickas inte längre i koppartråd från dörr till dörr. Därför så viktigt att inte använda analoga toner i larmen, nu. 

Petronella: Hej! Min fråga är att jag undrar om det någonstans dokumenteras att man har provtestat? Tänker då på de äldre som har analogt trygghetslarm och där de ska testas 1 gång i månaden. Ligger ansvaret på användaren eller den som har larmet installerat?

UG – Valeria: Hej! Vissa kommuner tar på sig ansvaret att själva ringa och påminna de äldre och sjuka om att provlarma. Andra kommuner förutsätter att de gör det. Det finns inga generella rutiner som alla kommunerna går efter. Ansvaret ligger i slutändan på den som tillhandahåller larmen, dvs kommunerna, att se till att tjänsten fungerar.

Lasse: Hur väl fungerar digitala GSM larm jämfört med digitala trådbaserade via fast nät. Telia satsar mindre och mindre på på sitt fasta nät som på många håll är dåligt, inte minst på landsbygden. 

UG – Josephine: Det beror på var, kommunerna kan ju göra som Borås. Testa täckningen först och sedan sätta upp antenner där det inte är bra täckning. 

Helena: hittar vi vilka kommuner ni granskat på hemsidan? 

UG – Moderator: Hej Helena, du kan se källmaterial och manus på UG-referens: http://www.svt.se/ug/ug-referens/ug-referens-det-trygga-larmet Tack för att du deltar!

Undersköterska: Jag har jobbat som undersköterska på en hemtjänstgrupp i mellansverige i tre år och har inte en enda gång förarn häromdagen fått order om att testa en larmknapp. Helt nyligen varit med om att vi ringde en vårdtagare pga att vi inte kom in. telefonen fungerade inte. vi hämtade då nyckel och gick in. När vi kollade larmknappen fungerade den inte och patienten hade ett modem isatt före larmet. Jag ringde larmcentralen som inte fått nån indikation att nåt var fel. Patienten hade larmat sista gången för flera månader sen....skrämmande. Jättebra att ni tar upp det här. vår kommun blev rädd och i helgen fick vi dela ut brev till alla larmanvändare med stränga order att dom skulle vara utdelade innan onsdag. 

UG – Josephine: Inte förvånad, tack för att du berättar om detta. Maila gärna mer info till josephine.freje@svt.se 

Johan Lindqvist: Lasse, prova med att skicka ett lam via GSM på nyårsnatten

Jocke: Bra att upplysa om trygghetslarm. Det finns brister. Men vad gäller digitala larm så är dom inte så mkt säkrare ännu. Har en äldre inte internet så får den ett GSM med IP bevakning genom GPRS. Problemet där är att när man larmar så går larmet på GSM nätet medans dom tekniska larmen går via GPRS. Alltså kan GSM vara nere men GPRS fungera. Detta är ÄNNU värre än dom analoga larmen.

UG – Valeria: Hej Jocke! Enligt de experter som vi har talat med så är de digitala larmen trots allt säkrare än de analoga, just för att det analoga nätet släcks ner. 

Johan Lindqvist: Petronella- Det ligger på brukaren / verksamheten

Anders: Dotter 86! larmet ska sitta i första uttaget för att larmet ska funka när en lur är avlagd. 

Johan Lindqvist: Bra, jocke helt rätt

Rune: Ett analogt larm måste väl vara säkrare om man har analog telefoni? IP försvinner ju om strömmen försvinner.

UG – Josephine: Nej, det analoga nätet är enligt experterna inte analogt längre. Delar skickas digitalt, toner förvandlas. Och dessutom tar Telia ner mer och mer master och växlar. Med digitala larm får kommunen reda på direkt om strömmen slår ut larmen, inte en månad senare. 

Lotta: Jag har arbetet inom hemtjänsten och vet hur larm testas. På min tid var det i princip enbart analoga. Eftersom den kommunala hemtjänsten oftast är indelad i olika distrikt inom kommunen – så beror det VÄLDIGT ofta eller mera nästan alltid – hur den gruppledare ser på rutiner och hur de följs, gällande test av larm. RÄTT OCH SLÄTT SLARVIGA GRUPPLEDARE OCH I FÖRLÄNGNINGEN GER DETTA SLARVIG PERSONAL. Vi i vår grupp testade larmen och HELA larmkedjan – knapp , dosa och från larmcentralen tillbaka – en gång i veckan. Vi fick från högre ort kritik för detta – då detta kostade pengar. Men vi gav oss inte – i vårt distrikt hade vi inte under min tid där som varade i 6 år – inte en enda avvikelse.

UG – Josephine: Va bra att NI testade! Men borde finnas rutiner från chefshåll som gäller för alla. 

zoo: Tack för ett bra reportage, äntligen granskas detta , mycket viktigt att larm och larmknapp fungerar , men tror att ekonomin styr , man kan inte lägga ansvaret på dem som har ett trygghetslarm, observera att det heter *trygghetslarm* då ska det väl vara tryggt!!!

UG – Valeria: Tack för att du tittar! Visst är det så att en digitalisering innebär en kostnad, men i slutändan så är det en nödvändighet för alla kommunerna. 

Anette: Hur pass mycket har ni granskat leverantörerna av Trygghetslarm och larmmottagning? Jag arbetar som enhetschef för en larmmottagning och upplever information och support från dessa som bristfällig. Övrigt problem är att det inte finns någon fasställd standard och tydligt regleverk för trygghetslarmen idag, om detta skulle finnas så skulle också kraven på leverantören förändras. Ett ex: Jag fick av en händelse vetskap om att våra larmklockor går att programera så att larmcentralen får en signal per automatic i händelse av att larmknappen slutar fungera, när jag ställde frågan över varför vi ej fått information om detta omgående när tekniken infördes , fick jag till svar att det var för att väldigt många kommuner hade valt att inte använda sig av denna tjänst!

UG – Josephine: Vi har kollat på leverantörerna också, men lagansvaret ligger på kommunerna. Era upphandlingschefer borde ha koll på vilka krav de ska ställa. SKL har gjort en ramupphandling de kan följa med väldigt tydliga tekniska krav. Tack för att du tittar. 

rolf: suveränt bra jobbat. massor av beröm till er, om ett så viktigt ämne, och eg relativt enkelt att lösa, men oviljan, ointresset att ta tag i det ordentligt,. superbra jobbat, bland det bästa research-programmet jag sett. – en fråga- hur var bemötandet från kommunerna med info, osv. var det svårt att få all info ni ville ha eller gick det bra. ? Rolf

UG – Valeria: Hej Rolf! Tack för berömmet! De allra flesta kommunerna var tillmötesgående, och 214 utav 290 svarade på vår enkät. Men visst fanns det tillfällen då vi fick påminna om offentlighetsprincipen och vilka dokument som kommunerna är skyldiga att lämna ut enligt lag. Detta var dock bara ett fåtal fall. 

Daniel: Intressant program. Dock fick jag intrycket att ni menar att digitala larm skulle vara lösningen. Fast fungerar inte larmknappen, som verkar ha varit fallet i de flesta av avvikelserna ni tog upp i programmet, spelar det ju ingen roll om larmet är analogt eller digitalt. 

UG – Josephine: Hej, det som vi säger i programmet är att de nya larmen också testar hela tiden om larmknappen har kontakt med systemet. Är batteriet slut, eller vattenskadad etc, så får kommunen reda på detta inom en kort stund. 

Torsan: pdf verkar vara ett hastverk, svår att fatta och ofullständig ( i ug referens alltså)

UG – Moderator: Hej Torsan, Skicka gärna ett mail till gunnar.rensfeldt@svt.se och länka till dokumentet som du tycker är svårt att förstå. Förklara gärna vad som är svårt att förstå. Tack för att du hör av dig!

Vikke: Hejsan! Jag arbetar i hemtjänst och upplever ofta att om telefonen inte fungerar pga t ex nedblåsta träd eller andra omständigheter så finns det inte längre någon prioritet på trygghetslarm. Detta betyder att en ensam person på landsbygd inte har larm på kanske flera dagar eller veckor ... Finns det inget regeringen kan göra för att tvinga telefonoperatörerna att prioritera detta?

UG – Josephine: Det stämmer. Telia tog bort prioriteten på trygghetslarm under 2010. Telia är inte längre statligt, PTS – post och telestyrelsen – har dock informerat kommunerna om att de måste anpassa sig efter denna verklighet. 

Skogsåkra: PS tack för ett bra program!

UG – Josephine: Tack för att du tittar! 

Bengt: Tack för ett bra och viktigt program. Ni glömmer dock ett viktigt steg i den ”hela larmkedjan”. När det larmats måste också någon komma till platsen. När min far i 95-års åldern hade fallit en natt runt 2006 hade ”nattpatrullen”, som svarade för åtgärd nattetid, gått hem tidigt och hemtjänsten, som svarade för daginsats fick aldrig över larmet. Ingen kom förrän det vanliga förmiddagsbesöket. Händelsen Lex Maria-anmäldes sedan av stadsdelschefen efter att jag klagat hos honom. Jag avstod att ta del av resultatet då jag bara ville se till att det inte kunde upprepas. Det är tyvärr inte bara teknik som kan falera i larm-åtgärdskedjan.

UG – Valeria: Hej Bengt. Visst är det så att den mänskliga faktorn kan ligga bakom många tillbud. I detta program ville vi koncentrera oss på just den tekniska delen, men vi är medvetna om, och har sett dokumentation kring, när det är människorna och inte tekniken som fallerar. 

Ivan: Bra med lite tuffa frågor och kritisk mot dessa förlegade personer. Att ansvara för något så viktigt utan att kunna ngt eller göra ngt är helt enkelt fel, sparka hela bunten. Fråga, har alltid förstått att kopparnätet fungerar även om strömen är av, visst kräv det ett batteri ngnstans för att ta emot el skicka signalen men menar ni att det ska skickas digitala signaler oavset om det sker över fiber eller koppar?

UG – Josephine: Problemet med analoga kopparnätet är att det inte är koppar hela vägen längre, delar går upp i det digitala och sen ner i tråd igen, alltså påverkas även det gamla ”fasta” nätet vid längre strömavbrott idag. 

Eva Wennerby: Varför inte ett ord om att de som har anhöriga kan bidra till säkerheten genom att testa ihop med sin gamla mor/far? Det är alltid lätt att komma med kritik när det går fel!

UG – Valeria: Hej Eva! Det är så klart viktigt att anhöriga tar sitt ansvar och hjälper de gamla. Men det finns de som inte har några anhöriga. Och i slutändan så ligger ansvaret för att larmen fungerar på de som tillhandahåller tjänsten, dvs kommunerna, och inte på de anhöriga. 

asdf: Jobbar med detta (med teknikerna i sig alltså, inte på kommun eller larmföretag). IP-telefoni och DTMF går inte hand i hand direkt. Ett riktigt aber att få det att fungera. Har kontakt med en del kommuner och vi rekommenderar alla att byta till IP-larm, gärna med GSM-backup. Funderade ni på att se på detta från teleoperatörernas sida? De har ingen direkt ansvarighet i att larmet fungerar, men de har bättre koll än kommunerna

UG – Josephine: Ja de har ofta den tekniska komptensen, pratar med flera kunniga om detta i bakgrundsresearchen. Fler kommuner borde kanske lyfta telefonluren och kolla sådant här. 

Jocke: Tror ni att kommuner får pengar för att byta ut alla analoga larm?? svaret är NEJ...men det spelar ingen roll kanske utan vi drar in på maten till dom äldre/barnen...eller varför inte göra sämre i skolorna ja då kanske vi kan byta ut alla larm. 

UG – Josephine: Eh jo, regeringen har tillsatt stimulansbidrag för just detta och om inte en av Sveriges rikaste kommuner (Danderyd) har kommit längre... ja handlar det då om pengar? 

Teknikfreak: Bra analogt eller dålig mobiltäckning och inget internet , vilket är bäst?

UG – Josephine: Idag: ställ krav på kommunen att de sätter upp en antenn på hemmet så att de får bra mobiltäckning. Alternativt skaffa ett roaming sim-kort (precis kommit till Borås) där olika operatörer kan användas samtidigt (PTS jobbar också med detta). 

jeo: josephine Hejsan Är det någon som är chockad över ett larm som ej fungerar eller inte viste det.Jag vill bara säga att det mesta fungerar inte i välfärdsamhället sverige Kan någon ta upp något som fungerar.jag förvånas inte av något mer 

UG – Josephine: Vi gör inte program om saker som fungerar.... Vi granskar missförhållanden. 

Ingmari Wallberg: Jag flyttade in i ett Trygghetsboende i april. Har min fasta telefon i en mobil vilket gör att jag inte kan öppna porten utan måste åka ner från 6e våningen och öppna efter att gästen först ringer från sin telefon upp till min mobil jag fasar på om när jag måste ha ett trygghetslarm då kommer inte det att fungera och här i Uppsala är dom inte intresserade av mitt bekymmer. Larm vet man ju knaspast i förväg att man kommer att behöva. trodde jag var trygg i ett Trygghetsboende men tji fick jag

UG – Josephine: Ja, men du har rätt till trygg och säker vård. Ställ krav, det står i Socialtjänstlagen att din kommun ska hjälpa dig med detta. 

Blöjkille: Vill börja med att tacka för ännu ett bra program. 

UG – Valeria: Tack! 

Kalle: Josephine Ivans tanke är rätt problematiken gäller även gsm se vad som hände vid senaste stormen i Norrland i reservkraft i mobilnätet saknades

UG – Josephine: Ja men poängen som experterna har är att med digitala larm vet i alla fall kommunerna direkt om vems larm som ligger nere, istället för att vänta ett dygn, en månad eller ännu längre.

Margaretha Gustafsson: Tack för ett bra program,,,, Maggan 

UG – Josephine: Tack för att du tittar! 

Rakelmannen: Varför används inte statens egen infrastruktur, Rakelnätet för trygghetslarm? 

UG – Josephine: Det finns faktiskt diskussioner om detta. PTS och Borås har snackat om det här... det skulle kunna vara en lösning. Också bättre säkerhet vid längre strömavbrott.

uska: Tack! Ni har tagit upp en av dem allra viktigaste fråga, säkerheten i äldreomsorgen. Under förra hösten stor en del av Brunnsbo område hade varit utan trygghetslarmet pga. ombyggnads. Eftersom här har man analog trygghetssystemet kopplad till hem telefoni. Jag undrar vad som skiljer mellan krav på individen och verksamheten. Om kraven på individen ligger på att vara tillgängligt och flexibel så måste kraven på verksamheten vara likadant. Jag menar kommunen måste anpassa sig i samma takt som ställer kraven på säkerhet för våra äldre.

UG – Josephine: Ja, kravet på kommunerna är ju att de ska göra sitt bästa för trygg och säker vård. Men när det gäller tekniken verkar allt gå väldigt, väldigt långsamt. 

mamma Mia: hej tycker programmet var hemskt. Min mamma o pappa befinner sig i en sådan situation i dag. Förra fredagen slutade deras telefon fungera, kontaktade Telia som svarade att det beror på stormen. Vilken storm?? Föräldrarna bor iÅskloster Varberg. Fanns med i Gp i dag. Telia fortsätter vidare att de kan ej fixa telefonen till tidigast fredagen denna veckan. Till saken hör att de båda bär ett trygghetlarm. Detta fungerar inte utan telefonen. Så kolla gärna vilka rätter man har att få sin telefon fixad tidigare p g a att man har ett trygghetslarm. Pappa har ramlat flertal gånger på utsidan av huset och mamma kan knappt gå. Så hon har svårt att leta upp honom om han ramlat. Bedrövligt Telia!!!!!. 

UG – Josephine: Det låter inte alls bra, men ring kommunen imorn. De ska fixa extra tillsyn och kan också ligga på Telia. De borde också – om dom har – kunna ge er ett mobilt gsm-larm under tiden (fråga efter sim-kort med telematik och talkontakt). 

Helena: joesphine- finns det eu pengar? Hur mycket är annars de statliga stimulanspengarna? Tack för ett bra program som lyfter en viktig fråga. Har själv en pappa med nyinstallerat larm och alla barn bor långt borta

UG – Josephine: Hej, det är uppdelat på ett väldigt stort område ”teknik som ska hjälpa äldre” – men kolla på ug referens. Där hänvisar vi till detta med miljarderna. 

Björn: Svar till Rakelmannen; Nej RAKEL är inte ett alternativ för framtiden Trygghetstjänster som innehåller tjänster med mycket större krav på bandbredd än vad Rakelnätet klarar. Iallafall inom de närmsta åren.

Per: En nyckelgrej här är väl att se till att rätt människor ansvarar för larmen. Ministern som så väl månar om de äldre kunde väl tipsa om eller styra upp att ansvaret bör ligga på säkerhetsavdelningen inom kommunen så som en, en enda säkerhetschef, påpekade utav alla kommuner. Detta istället för att bara säga att ”det är kommunerna som har ansvaret”. Bara han i hela programmet pratade om att människornas säkerhet är viktigare än säkerheten för en egendom. Man pratar också om ”kunder”- Kunderna ska testa larmen. Men för i jösse namn, det är ju gamla och sjuka människor. Var finns medmänskligheten och empatin nu för tiden. 

UG – Josephine: Ja, Janne Josefsson frågade ministern varför hon inte pekar med hela handen... 

Nicke: Rakel har idag en infrastruktur och kapacitet som är ca 5år efter sin tid, polisen som skickar bilder och får larm samtidigt ”fyller” bandbredden på många ställen, så det är nog ett dåligt allternativ. Om vi inte skall lägga ytterligare miljarder på att förnya det dvs.

UG – Josephine: Ja det skulle ju då vara först om Rakel uppdateras. Tänker dock på att masterna har aggregat som kan hålla igång nätet under längre tid. Hade varit bra med roaming sim-kort med typ 5 olika operatörer... 

Peo: De flesta med larm har nog också hemtjänst. Det vore väl en enkel insats att de provtrycker larmknappen en gång om dagen och noterar på en lista på väggen?

UG – Josephine: Ja, det kan du gärna tipsa din kommun om. Tack för att du tittar. 

Rakelmannen: Svar till Björn: vilka tjänster är det? 

Donald: Digital telefoni kräver strömförsörjning till varje ata-box och router, detta ger stor sårbarhet. GSM-nätet är trångbott så Rakel kan vara lösningen!!

UG – Josephine: Vi får se vad PTS kommer fram till på denna viktiga fråga! 

Hasse: Valeria. Hej o tack för ett intressant program. Tyvärr framgår inte i programmet vilka skyldigheter kommunerna har när det gäller larm. Det verkar väldigt luddigt när kommunrepresentanterna svarar samt att man enbart beklagar. Man försökte jämföra med lagkrav på bilar men detta är tydligen inte alls tillämpligt i detta fall. Har ni undersökt vad som står i lagen om säker vård av gamla

UG – Valeria: Hej! Eftersom kommunens biståndshandläggare är de som ska godkänna att en person får ett trygghetslarm, åligger det kommunen att se till att detta larm fungerar, enligt socialtjänstlagen. De flesta är överens om att tolka lagen så. Dock så tolkar vissa kommuner lagtexten annorlunda, och anser att det inte åligger dem. 

Kalle Fagerström: Hur många kommuner tillfrågades och hur många avstod från att delta? Tillfrågades Kramfors kommun?

UG – Moderator: Hej Kalle Fagerström, alla 290 kommuner fick enkäten. 214 svarade. Kramfors svarade inte. Tack för att du deltar!

M: Svar till Peo: upp till brukaren kanske... Är en kostnadsfråga för dom också.. Det blir ca 30 kr för en provkarn per dag i månaden.. Å sen har kanske trygghetslarmet ett eget tyst provlarm så det är totalkostnad ca 60kr i månaden + larmkostnaden

Karl-Edvard Thorén: Vi bor i Linköping och fick för något är sedan ett trygghetslarm för att öka säkerheten för min 90-åriga hustru när jag inte är hemma. Vi har telefon öer bredbandet comhem Det visade sig ganska snart att inte gck att larma. Personal var här och testade och återstartade larmet. Efter ett tag ringde dom och säger att vi ser på vår dator att ni inte har kontakt med larmet. En IT-tekniker kom hit men kunde inget göra så han återkom med ett nytt larm CareTech Men det dröjer inte så länge innan vi åter tappar kontakten med larmcentralen. Nu ringer dom när dom ser att vi förlorat kontakten och ber mej starta om larmet, det sker genom att öppna en lucka och slå av strömbrytaren ett ögonblick sedan är kontakten återställd. Jag undrar varför man inte programvägen kan slå av strömmen och återkoppla larmet. Mn hustru kan inte göra detta utan det får bli när jag är hemma. Men jag undrar nog hur snabba dom är på att meddela när det inte fungerar.

UG – Josephine: Det där låter inte alls bra. Har ni alltså ett analogt larm (som skickar tonvalstoner) inkopplad till bredbandet? Det ska ni inte ha, kommunerna blev varnade för just detta redan i mars 2007 av Socialstyrelsen efter Karl-Eriks dödsfall. Kontakta larmansvarig i din kommun och be om ett gsm-larm och att de kontrollerar täckningen noga. 

Kalle: Josephine hur länge ska ett trygghetslarm få ligga nere innan åtgärd, problematiken är att det kanske tar hemtjänsten en timme tills dom är där. Finns inga direktiv för det

UG – Josephine: I vissa kommuner finns det mål, att de ex måste svara på 30 min – men finns absolut många brister även i denna del i larmkedjan som kommunerna borde se över. 

Helena: Sbarade Eksjö och Höganäs? Letar på er hemsida men hittar inte.. 

UG – Moderator: Hej Anita, Eksjö svarade, dock inte Höganäs. Här är länken till statistiken: http://www.svt.se/ug/ug-referens/article1733733.svt/binary/UGR-2014V-01-02s.pdf Tack för att du deltar!

Marianne: Josephine – så om en äldre person bor på landet med ett vanligt Telia abonnemang – kan man då kräva att personen skall få ett IP-larm istället för ett analogt, de skulle fungera lika bra ? 

UG – Josephine: IP kanske är svårt om de måste dra fiber. Däremot kan man ju kräva ett digitalt gsm-larm, om nu kommunen har sådana och digital mottagning. Be dem dock testa täckningen först. (du ska ha ett telamtik kort med talkontakt, M2M i gsm-larmet för att det ska funka). 

Göran: Hej! För ca 1,5 år sedan var jag på en konferens. En av programpunkterna var trygghetslarm och det nya kommunikationssystemet RAKEL. Fördelarna med Rakel är bl a bättre täckningen än för mobilnäten och bättre reservkraft. Jag vet inte vad som hänt, har ni kollat Rakel? 

UG – Valeria: Hej Göran! En del kommuner har börjat kolla på RAKEL som ett alternativ, men det är ingenting som man har kommit igång med än mig veterligen. 

Nick: Ingmari Wallberg: Det borde gå bra att registrera ditt mobilnummer i port-telefonsystemet. Du kan då öppna porten från mobiltelefon oberoende var då är i landet.

asdf: Till Donald. Många viktiga saker behöver ström. Det är inte realisktiskt att kommunen ska stå för dieselaggregat för alla som behöver det. Skaffa en hem-UPS och lös det privat. Sen måste ju leverantörerna på vägen ha reservkraft på ett eller annat sätt sen

Ingela Sandin: Vem kontrollera dom privata företagen?

UG – Josephine: Bra fråga, kommunerna som köper larmen ska ju kontrollera att de följer de krav och löften de har gett i upphandlingen.... har dock inte sett någon kontroll mer än i Borås. 

Bengt Växjö: Rakel. Kommer snart bredband i samma infrastruktur, men inte i Tetra format. Kommer att räcka till alldeles utmärkt. 

Lars: Hej Josephine! Verkar som ni refuserade mitt inlägg.. var kanske ingen fråga eller.. Nåja, Det jag vill kommentera var ju att trots jag ifrågasatte det automatiska testen till ansvarig så trillade inte polletten ner. Alla var trygga med det automatiska testet.. Men man kan ju ha digitalt, analogt eller vad som helst, utförs inte en ”manuell test” på knappen regelbundet så kan det gå fel... //Lars

UG – Josephine: Har så himla många som ställer frågor! Försöker för fullt att svara på allt. Ja, testar man inte de gamla analoga manuellt så kan det gå fel. Det automatiska dygnstestet testar bara larmdosan på väggen till larmcentralen, och måste kompletteras med ytterligare kontroll av larmknappen. 

Jobbar med larm: Att Telia kan svara en kund som har trygghetslarm att de inte bryr sig om att komma fortare för att fixa telefonin efter en storm är beklagligt. Visst kommunerna har det yttersta ansvaret men vilket ansvar har telia? Ska det behöva ta mer än en månad att komma ut och fixa telefonen efter en storm?

UG – Valeria: Hej! Det ska givetvis inte ta en månad att laga en telefon med trygghetslarm. En del kommuner har dock som reservplan att dela ut mobiltelefoner till de som saknar fast telefoni tillfälligt för att de ska kunna vara trygga. 

Johanna: Hur ser det ut i Värmland? 

UG – Josephine: Gå in på ug referens, finns en excelfil [Det är en pdf webbredaktörens anmärkning] där du kan se både på länsnivå och per kommun vad de har svarat.

christina: Kollar man larmet kostar’användaren 150 kr, ska det vara så. för att man ska känna sig säker. OK men ..........Vilken pensionär har råd med detta?

UG – Josephine: Det automatiska testet en gång per dygn kostar en uppkopplingskostnad på runt 0.69 kr per dygn. Men ja... i vissa kommuner har det tagits politiskt beslut om att kommunen står för denna kostnad i brist på digitala larm som kan kolla hela tiden till en fast och betydligt lägre kostnad. 

Donald: asdf:: Hem-UPS får bli ett komplement då!!

chaty: Jag jobba som undersköterska på ett äldre boende, just idag slog ut hela larm system för hela 80 boende, för en bra halv timmar på morgonen. Det var den tiden när alla vi har hjälp. Deras larm till oss inte fungerar. Vad är det för trygghet? Som en undersköterska kände jag inte som jag hade gjört ett bra jobb. En man som har fall risk sätt på sången kanten utan hans larm fungerade. Hemskt! 

UG – Valeria: Hej! Vi har sett att detta händer ofta, runtom i hela landet. Det är därför viktigt att tekniken prioriteras och uppdateras! 

PerJ: Hej Tack för ett för ett bra inslag. Jag skulle vilja att ni tog upp vad som händer vid strömbortfall på dom digitala larmen. Man måste också se en helhet dvs hela larmprocessen från larmknappen till larmcentralen som tar emot larmet för att få ett säkert och tryggt larm. Man skulle kunna använda Rakelnätet för överföring av digitala larm. Rakelnätet är ett system för myndigheter och kommuner som jobbar med säkerhetsfågor (polis, amb, räddningtjänst mm) systemet får också hemtjänst, nattpatrull mm använda. Säkert och tryggt övervakat dygnet runt.

UG – Josephine: Ja, som vi säger i programmet – vid långvariga strömavbrott kan även de de digitala ligga nere, men då vet i alla fall kommunerna om det direkt. 

Rakel har varit på tapeten, men finns ju problem där också.... kanske en annan granskning... 

Ingela Sandin: Tyvärr finns ingen kontroll det är bar pengar det handlar om, ingen bryr sig

UG – Josephine: Finns hemtjänstpersonal som verkligen bryr sig, det har jag i alla fall märkt av när vi gjort det här programmet. 

Benkt-Arne: Var har min kommentar tagit vägen? Benkt-Arne

UG – Moderator: Hej Benkt-Arne! Det är många som ställer frågor och det kan vara så att din fråga inte har hunnit besvaras. Tack för att du deltar!

PerJ: Svar ang Rakel och trygghetslarm: MSB:s Rakelenhet vet hur det ligger till och vilka kommuner som funderar på Rakel som bärare

Torsan: Haninge svarade men hittar inget kryss i vad för typ av larm som finns, jag vet att det finns digtala larm då min mor har ett sådant.

UG – Josephine: Då har dom inte svarat på den frågan, men om din mor har ett sådant larm – dubbelkolla då att de även har digital larmmottagning. Annars blandar de ny och gammal teknik, vilket Socialstyrelsen avråder ifrån. 

Lars : Lars: Hej Josephine! Menar du att på de digitala behöver man inte trycka ”manuellt” på knappen för att testa?? Isf har jag missat ngt //Lars

UG – Josephine: JA! Ursäkta om inte detta var tillräckligt tydligt, precis så ja. När det digitala testet görs kollar larmdosan av var knappen är och att den har kontakt. Kommunen kan bestämma hur ofta, ner på minutnivå. 

J: Jag jobbar bland annat som installatör av trygghetslarm i en av kommunerna och jag har varit med och svarat på enkäten. Jag har ingen utbildning om systemen, tekniken, hjälpmedel eller ens att teknikskiftet är på gång. Enkäten fick jag en dag efter dead line av min chef som har huvudansvaret. Allt detta är symtom på att kommunen inte tycker detta är viktigt. Om den enda som kan lite om larmen och den enda som sköter installation/administration/beställning av trygghetslarm inte informeras?! Jag har inte en enda gång hört om det analoga och dess brister. Tur att ni informerat mig nu och jag senaste halvåret informerat mig själv så jag kanske kan styra upp allt detta under året. 

UG – Valeria: Hej! Det du beskriver har vi fått höra från många andra kommuner. Tyvärr saknas det ofta generella rutiner och en ordentlig kunskap i denna ganska avancerade teknik. Tack för att du delade med dig. 

Kalle: Josephine ett tips till SKL varför öppnar inte operatörerna nätet för trygghetslarmen som till SOS alla kan ringa SOS numret utan kostnad inga problem med täckningen och kostnader för abonnemang Då räcker det bara med en mobil lösning tex G3 eller G4, idag funkar bara mobila Trygghetstelefoner i G2 Det är också analogt 

UG – Josephine: SOS tog tidigare emot även trygghetslarm för vissa kommuner, men drog sig ur detta mitt i SKL:s och Hjälpmedelsinstitutets arbete att ta fram en lösning för kommunerna. 

Sen har ju GSM möjligheten att skicka GPRS med datapaket för att hela tiden kolla av att larmkedjan fungerar. 

NN: En del kommentarer kommer nog inte in

UG – Moderator: Hej NN! Det är möjligt. Hur som helst kommer det in väldigt många kommentarer och Josephine och Valeria svarar så snabbt de kan. Tack för att du deltar!

Sverre: Hej! Tack för ett bra inslag! Undrar dock varför ni fokuserar på Borås när det ju faktiskt var vi i Vallentuna som var först ut med helt digital larmkedja? Dessutom fick vi klara oss utan statliga bidrag!

UG – Josephine: För att de tog på sig ett regeringsuppdrag och har i uppdrag att ta fram en lösning för alla, där de testar både larm och operatöerer. Men bra jobbat av er också! 

Björn: Torsan: Du verkar veta mer?;-) Kan ett trygghetslarm jämställas med 112? 

christina: I min fars kommun får han st’å för sin uppkopplingskostnad ingen har sagt annát och han har inte klagat på detta, men när han kollade funktionen fick han betala 150 kr för detta. Borlänge kommun.

UG – Josephine: Ja så är det i många kommuner. Medan andra står för den kostnaden. Jag hade ju personligen hellre betalt de 150 kr än att ha ett trygghetslarm hos en anhörig som inte har någon kontroll alls... 

R2: Tack för ett bra reportage! Det är ju synd att bara Borås få äran över digital larmöverföring, Vallentuna kommunen byggde en lösning utan stadliga stöd på 9 Mkr. Synd att Ni inte lyfter upp kommuner som lyckats med digitaliseringen.

UG – Valeria: Hej! Vi kunde tyvärr inte få plats med allt i reportaget, men på UG Referens kan man se vilka kommuner som har kommit långt med sin digitalisering och vilka som inte har gjort det, baserat på de svar vi fick på vår enkät. 

Marianne: Moderator – hur länge kommer chatten att finnas kvar på er webbsida ? 

UG – Moderator: När chatten är över så kommer frågor och svar att publiceras på svt.se/ug. Hur länge den är kvar där vet jag inte. Flera månader i alla fall.

Smirre: Observera provlarm ska göras på den bärbara enheten. Sett de som gör det på enheten ej såkallade larmklockan.

UG – Josephine: Japp, det finns kommuner som bara trycker på ”larmdosan” på väggen istället för larmknappen/larmklcokan. Borde testa på bägge ställena faktiskt. 

Nicke: Josephine: Man kan kolla i realtid att larmet är ok, utan svårigheter och kostnader med dagens teknik. man skickar en så kallad ”heartbeat” mellan så sköter det sig själv, och så larm när heartbeaten fallerar. Idag finns ingen anledning att kolla va 10min eller endast varje utan bara realtid.

UG – Josephine: Japp, vi vet detta. Men ”heartbeat” är kanske inte det lättaste tekniska begreppet att dra in. Vi tyckte det var tydligare att säga ”på minutnivå” och ”dyng” och ”månad”. Dock kan man ju då få väldigt många felmeddelanden, man bör då ha en rutin för när man agerar. Är det efter 30 sekunder eller 1 h? 

elsie jakobsson: Jag undrar vilket system Täby kommun har är det analog eller digital? Hur erläggs avg ? Är det via nätet ? Jag larmade 20:e juni efter ambulans Det kom 2-3män och en sköterska.Jag hade ramlat och fått en stråk visade sig sedan .Jag fick en tillsägelse att jag inte fick larma amb.själv och de lämnade mig.Den 23 :e kom min dotter hem från landet och ringde amb.och jag kom in på Danderyds sjukh för röntgen och avanserad undersökning och efter en vecka opererades jag på sös.och efter ytterligare en vecka åter till Danderyd sjukhus för rehab. I dec.fick jag hjärtflimmer och larmade . En kille kom hade icke ens en blodtrycksmätare med sig fast denna gång lugnade mitt hjärta ner sej och min puls blev normal och jag kunde somna efter någon tim.på natten Mannen berättade att de inte brukade ha något med sig i syfte för undersökning. 

UG – Valeria: Hej! Jag beklagar att du har varit med om en sådan pärs! Här kan du se hur de olika kommunerna svarade på våra frågor, där hittar du även Täby: http://www.svt.se/ug/ug-referens/article1733733.svt/binary/UGR-2014V-01-02s.pdf 

Ivan: Hur ser det ut i andra länder? Förstår att man inte kan ha vattentäta system som fungerar till 1000% som får kosta hur mkt som helst, dock bör man vara extremt tydlig med vilka bristerna är. Idag invaggas folk i att de har ett trygghetslarm, taskigt. Tack för ett bra program!

UG – Josephine: I flera europeiska länder används samma larmleverantörer, Sverige har dock kommit längre med att digitalaisera det analoga nätet, så det är mer bråttom här. 

I Tyskland har man till exempel ganska så få tryghetslarm. det är mer vanligt att man bor på olika typer av hem. Inte som i Sverige där ”målet” är att bo hemma så länge som möjligt. 

Karin: Vad hjälper det att kan se att larmet tappar kontakt om det inte finns tillräckligt med personal att hinna med och åtgärda det. Jag tror att det kan bli en falsk trygghet också med täta kontroller. 

UG – Josephine: Tror du? Kommunerna får väl skaffa larm då som de har testat att de fungerar. Bättre att veta om att larmen är nere, än att komma hem till någon som har legat på ett golv i upp till fyra dagar känner jag personligen. 

kennerth: Vart tar kommentarerna vägen?

UG – Moderator: Hej Kennerth! Är lite osäker på vad du menar. Om du inte ser några kommentarer i din webbläsare så föreslår jag att du uppdaterar browsern med knappen F5 om du är på en PC eller med cmd + R om du är på en mac. Men ser du inga kommentarer så kommer du ju förmodligen inte se mina tips heller... Om du undrar var kommentarerna hamnar när de har skickats in av en chattdeltagare så hamnar de hos mig. Jag portionerar sedan ut dem till Josephine eller Valeria. Om de är riktade till mig så försöker jag svara så gott jag kan. Tack för att du deltar!

Kalle: Josephine Gällande Rakel så tror jag inte kommunerna har råd med tekniken analogt trygghetslarm kostar 50% av digitalt larm plus eget abonnemang. rakeltekniken skulle bli 300% dyrare än digitalt och vem vill utveckla för lilla Sverige

UG – Josephine: Hm, ja kanske är det snarare gsm och IP som de äldre kommer få nöja sig med. Följ PTS arbete. 

Kommunal sjuksköterska: Ni skulle egentligen granska larmen på särskilt boende med. De fungerar betydligt sämre än hos vårdtagare i ordinärtboende. De blir lätt överbelastade vid många larm och då får ingen någon hjälp alls. För personalen ser inte larmen. 

UG – Josephine: Ja, tipsa gärna till josephine.freje@svt.se och berätta mer. Tack för att du tittar! 

Ylva: Jag blir så snurrig av allt här! Min mamma bor mitt inne i stan och har vanligt trygghetslarm via hennes telefon, alltså en knapp i ett halsband. Hon har inget internet idag. Tycker ni hon ska skaffa det och ha larmet via bredband/telia eller vad är säkrast i hennes fall? Vad är det absolut ultimata enligt er??

UG – Valeria: Hej! Det är mycket tekniskt och ibland svårt att förstå. Enligt de experter som vi har talat med så är digitala larm som mäter sk heartbeats, alltså testar larmen på minutnivå, de säkraste. Men kontinuerliga kontroller och provlarmningar av att larmet verkligen fungerar är det allra viktigaste. Har hon möjlighet att skaffa bredband och på så sätt få ett digitalt trygghetslarm, som sedan testas regelbundet så skulle nog jag säga att det är det ultimata. Hoppas att detta är till någon hjälp. 

christer: Josephine: Vad hjälper det vad för typ av larm kommunen har när de gamla inte har råd att hyra det. Min mor bor ensam är 91 år och brukar ramla utan att kunna ta sig upp. Hade ett kommunalt larm men sa upp det då det blev för dyrt. Nu hyr hon ett privat alternativ för halva priset. Det har fungerat de med men det är givetvis analogt, och det förutsätter att jag och sonen kan ställa upp. Hennes granne som är helt ensam har inte råd med någon typ av larm eller hemtjänst då hon inte ens har råd med riktig mat. 

UG – Josephine: Hon har rätt till bistånd om hon har för lite pengar för att få en trygg och säker vård. Det är lag på att kommunen ska bevilja henne de instatser som hon behöver för att vara trygg och säker. Ställ krav hos era kommuner! 

Kommunal sjuksköterska: Är det bekräftat att personerna i programmet verkligen larmade korrekt? Min erfarenhet är att många har svårt att trycka på larmknappen, de trycker på kanten eller för löst etc.

UG – Josephine: I de flesta fall framkommer det tydligt att de har larmat, men att larmet är söndrigt. I andra fall har knappen ”fastnat” så att inte ens personalen kunde trycka in det. Vi har fått ta bort fall ur statistiken där vi inte är säkra på vad som har hänt. 

Erika: Jag har skickat två eller tre kommentarer men ingen har kommit upp och den fösta skrev jag för snart en timme sedan.

UG – Moderator: Hej Erika! Ledsen att dina frågor inte har fått några svar. Mina tips är att skicka igen och vara kortfattad. Det har kommit in nära på 500 frågor och Josephine och Valeria är bara två personer. Om du fortfarande inte har fått svar så kan du skicka frågan till granskning@svt.se Tack för att du deltar!

Smirre: Viktigast är att larm klockan fungerar den enhet som man bär på sig. Men visst vi kvitterar oftast på den när man kommer ut till en person som har larmat. Tack för man får säga vad man tycker. Men det fina med larmet då? Alla som vi hjälper som är nöjda då? Dem får man inget höra om. 

UG – Josephine: Tack för att du tittar och chattar. Ja, men det är väldigt mycket info på 1 h som måste vara med för att visa på missförhållandet och förklara så mycket som det går. Om vi också skulle ha massa tid till allt som är bra, så ja... då ryker något som är viktigt från ett samhällsperspektiv. Tyvärr, hade gärna sänt 6h program om det här. 

PerJ: Om strömmen går ner vid ett digitalt larm hur vet kommunen om det ? Har kommunerna 24 timmars bevakning på IT driften ?

UG – Josephine: Larmet skickar då en signal direkt till en larmcentral, som antingen över IP, GSM eller fax skickar iväg vems larm som ligger nere. Kommunerna har 24 timmars larmcentral som tar emot larm och fellistor. 

Urban: Hej och tack för ett bra program. Undrar om hur Eskilstuna har det? Svara dom på enkäten?

UG – Moderator: Hej Urban, Eskilstuna svarade på enkäten. Du kan läsa enkäten på UG-referens. Tack för att du deltar!

Ingela Sandin: Det här handlar även om arbetsgivare och personal, nån måste faktiskt börja bry sig om dom gamla och sjuka, alla kan inte tala för sig !!!!!!!!!

UG – Josephine: Nej det stämmer, Lotta tog upp detta i programmet på slutet. Det gör ont att tänka på alla dem som inte har någon som kämpar för dom :( 

Lars : Hej Josephine! Undrar hur det funkar... Du menar att ett ”digitalt” kan kontrollera en kontaktslutning...?? – i tryckknappen -på handleden... Är det något jag missat..? Att dosan har kontakt med enheten är ju en sak men om kontakten i armbandet... strular .. hur kollas det... bare genom att trycka på knappen... //Lars

UG – Josephine: Ja det du missat är att larmknappen är trådlös, sitter en sändare i den. Om batteriet är dött eller kanppen är död av någon anledning så kommer ingen trådlös kontakt till larmdosan. Och då säger larmdosan till larmcentralen ”ingen kontakt”. 

MrAndersson: Kommentar på Erika: Samma här oxå skickat två frågor/påstående, men inget kommit upp... Sorterar Ni bort vissa frågort ?!

UG – Moderator: Hej MrAndersson! Det blir en viss ”bortsortering” på grund av tidsbrist. Det går inte att besvara alla frågor. Tack för att du deltar!

Miriam Sköterska: Vad ni glömde säga är att det inte är ”lag” på att tillhandahålla trygghetslarm. Det betyder att man kan aldrig kräva ett trygghetslarm som gammal. Kommunerna ser väldigt olika på vem när och hur ett larm tilldelas.

UG – Josephine: Nja, men det ÄR lag på att kommunerna ska ge de äldre trygg och säker vård utifrån deras behov. Om de inte ger trygghetslarm måste de se till att göra andra insatser för att säkra att den äldre är trygg. Om det nu då är att ha en personal där hela tiden, eller få in dem på hem. Vilket blir dyrare.. 

UG – Moderator: Nu är klockan 22:00 och det är dags för chatten att stänga. Tack alla ni som har tagit er tid att ställa frågor till Josephine och Valeria!

Ingela Sandin: Det som är tryggast är fortfarande Telias analoga larm iaf i Stockholm,

UG – Josephine: Nja, men när det går ner kan det ta betydligt längre tid än med digital teknik innan någon ser att larmen ligger neren. 

UG – Josephine: Stort tack alla, förlåt att vi inte hann svara på allas frågor – det var så många. Men maila gärna mig på josephine.freje@svt.se och fråga och tipsa. Jag ska försöka svara på allt så snart det går, även om det är stort tryck nu. Tack alla! 

Anders: Mycket bra program. jag är företagare och har jobbat en del med detta men tycker att det är väldigt svårt att få någon att hjälpa till med utvecklingskostnaden. Som företagare saknade jag i programmet att ni inte frågade om de är beredd att betala för detta, eller åligger det oss företagare att ta fram en lösning som vi eventuellt får kan sälja sen efter efter en EU-upphandling. Eller klipptes det bort. Jag har full förståelse att man måste prioritera vad som sänds.

UG – Valeria: Ja det är myckt dyrt att ta fram ny teknik, men det finns pengar att tjäna med tanke på att den åldrande populationen växer, både i Sverige och i EU. 

UG – Valeria: Nu hinner vi inte svara på fler frågor. Jag vet att det var många som inte fick svar, men vi försökte verkligen svara så många vi hann med. Tack för att ni tittade och för att ni chattade med oss! Tipsa gärna på granskning@svt.se. 

UG – Moderator: Tack och godnatt gott folk!

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – Det trygga larmet

Mer i ämnet