I Sverige släpper dränerad torvmark ut cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter om året – nästan lika mycket som trafiksektorn.
Men markernas utsläpp går att minska genom återvätning, vilket klimatministern pekat ut som en prioriterad fråga. Totalt har regeringen aviserat satsningar på återvätning för 3,7 miljarder kronor fram till år 2030, och har även gett Naturvårdsverket i uppdrag att minska regelbördan för markägare.
Beslut som gett resultat om man ser till arealen våtmark som återställts.
– Vi ser ju en ökad åtgärdstakt absolut, och det beror ju på att regeringen har satsat mycket på våtmarksarbete se senaste åren, säger Karin Glaumann, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket.
0,02 procent utsläppsminskningar
Klimateffekten är dock mycket begränsad. Enligt nya siffror från Naturvårdsverket gav fjolårets återvätning en total utsläppsreduktion på cirka 10 000 ton koldioxidekvivalenter – vilket motsvarar ungefär 0,02 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp 2023.
För att klimatnyttan ska bli större krävs att betydligt fler markägare går med på att återväta sin mark. Men att utsläppen från dränerad torvmark skulle gå att stoppa helt är orealistiskt menar Naturvårdsverket, som inte ser återvätning som en klimatlösning i stor skala.
– Återvätning är ju inte ensamt lösningen på klimatproblemen, utan en pusselbit, säger Karin Glaumann.
Nöjd minister – trots liten effekt
Samtidigt finns flera fördelar med åtgärden: återvätning går snabbt att genomföra, utsläppen minskas omgående, och det kostar relativt lite jämfört med andra utsläppsminskande åtgärder. Dessutom gynnas den biologiska mångfalden av återvätning.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger att hon är nöjd med resultatet, trots att klimateffekten är liten.
– Jag är övertygad om att det kommer kunna rassla till och bli en ansenlig del av klimatarbetet i takt med att vi återväter våtmarker mer, i takt med att man inser att pengarna finns där och förhoppningsvis också om det blir enklare.
*Rättelse: I en tidigare version stod att utsläppsminskningarna var två promille av de totala utsläppen. Det korrekta är 0,2 promille.
