Javascript är avstängt
Spelet bakom Sveriges miljardköp av nya fregatter: ”Storpolitik”
Fyra fregatter med stor eldkraft.
Det väntas regeringen fatta beslut om att köpa redan om någon månad – i en mångmiljardaffär som präglas av storpolitik och brådska.
SVT erfar att fyra europeiska vapentillverkare slåss om kontraktet, följ med på ett reportage från ett av varven.
Myndighetskällor uppger för SVT att det enorma upphandlingsprojektet just nu befinner sig i en ”kritisk slutfas”.
Under året har tjänstemän på Försvarets materielverk, FMV, besökt flera varv i Europa och tagit del av deras säljpitchar.
I potten ligger ett kontrakt på fyra fregatter som var och en kostar tvåsiffriga miljardbelopp, där nya krav på avancerat luftvärn har fått marinen att leta efter längre fartyg än vad Sverige haft på många år.
”Vi är säkra”
SVT erfar att fyra stycken bolag i Europa är med i slutstriden, vilket stöds av mejlväxling mellan bolagen och FMV. Det handlar om franska Naval Group, spanska Navantia, brittiska Babcock och svenska Saab Kockums.
SVT har varit kontakt med bolagen som alla hävdar att de har den bästa produkten för svenska Försvarsmakten.
– Vi har lämnat in ett erbjudande gällande ytstridsfartyg för Sverige som bygger på vår långvariga kunskap om den svenska Marinen och dess behov, säger Mats Wicksell, chef för Saabs affärsområde Kockums.
Samtidigt har spanska Navantia seglat upp som en ”dark horse”. FMV besökte varvet tidigare i år och har haft tät kontakt sedan dess.
– Vi har en välutvecklad grunddesign åt Sverige och vi har erbjudit att leverera två fartyg 2030 och två 2031. Vi är säkra på att vi kommer kunna hålla tiden, säger Rafael Seijo, avdelningschef på Navantia.
Prioriterar snabbhet
Från FMV:s sida vill man inte låta sig intervjuas men i mejlutskick uppger pressavdelningen att man just nu analyserar sin marknadsundersökning. Rent formellt är det FMV och Försvarsmakten som ska lämna ett förslag till regeringen att ta ställning till, men källor uppger att flera olika departement redan nu är djupt involverade i processen.
– Det här är en affär mellan stater som inbegriper allt från eventuella motköp till säkerhetspolitiska överväganden, säger en källa.
Från regeringens sida räknar man med att fatta ett beslut i slutet av året eller början på nästa år, för att kunna få till en leverans till 2030. De aspekter som vägs mot varandra är bland annat pris, säkerhetspolitisk relation med tillverkarlandet – och snabbhet.
– Framför allt leveranstid är viktigt för oss just nu i ljuset av den ryska militära styrkeuppbyggnaden. Vi har ett möjlighetsfönster för att utveckla vår militära förmåga nu när Ryssland är fast i Ukraina, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
BOLAGEN SOM TÄVLAR OM ATT FÅ BYGGA LULEÅ-KLASS
Franska Naval Group som tillverkar fregatten FDI i Bretagne. Anbudet innebär en helfransk lösning och bolaget uppger själva att de kan leverera en fregatt till 2030. Källor med insyn talar om att ett fördjupat samarbete kring Gripen kan finnas med i korten om affären blir av.
Spanska Navantia som bygger örlogsfartyg i galiciska Ferrol. Deras anbud är en ”mellanvariant” av fregatten F110 och korvetten Alfa 3000 som de kallar för fregatt Alfa 4000. Bolaget trycker på att de kan leverera till 2030 och för att knyta budet närmare svensk försvarsindustri vill de anlita Saab som stor underleverantör.
Babcock i Storbritannien som tillverkar fregatten Type 31 i skotska Rosyth. Babcock har avböjt att beskriva sitt anbud för SVT men enligt Financial Times är Babcocks alternativ en av huvudkandidaterna. Källor med insyn uppger att en svensk ambition att knyta sig närmare den regionala stormakten Storbritannien skulle tala för en affär.
Svenska Saab Kockums som tidigare haft ett uppdrag av FMV att skissa på en prototyp för Luleå-klass-systemet. Sedan dess har Försvarsmaktens krav på längre fartyg omöjliggjort ett bygge på svenska varv och Saab har därför nu gått in med ett anbud tillsammans med Babcock som skulle bygga skrov medan Saab i stora drag står för resten.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.