Polariseringen och splittringen inom svensk politik visar alltså inga tecken på att avta framöver – snarare tvärtom. Foto: Fredrik Sandberg/TT

”Splittringen i svensk politik visar inga tecken på att avta under 2020”

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Året som gått må vara ett av de mest omvälvande politiska åren vi har upplevt, men kan ändå bara vara en försmak på vad som komma ska. Splittringen och den ökade polariseringen i svensk politik visar inga tecken på att avta – snarare tvärtom, skriver SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson.

Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Det kan låta som en klyscha, men det råder knappast någon tvekan om att svenska politiker står inför stora utmaningar.

  • Migrationspolitiken har blivit en av de stora konfliktfrågorna i svensk politik där partierna nu ska försöka enas om en långsiktigt hållbar politik. Räkna med stora svårigheter att komma överens.
  • Integrationspolitiken pekas ut som ett misslyckande av politiker över i stort sett hela det politiska fältet. Också här råder stor splittring om vad som behöver göras.
  • Brottsligheten har blivit allt grövre med mord, skottlossningar, rån och sprängningar, vilket skapar otrygghet och oro bland medborgarna.
  • Trots god ekonomisk tillväxt i flera år har många kommuner dålig ekonomi och tvingas skära ner på den offentliga servicen. Det genererar missnöje och misstro inte minst på landsbygden.
  • Inom sjukvården är köerna långa till många behandlingar, vilket också bidrar till minskad tilltro till välfärden.

Samtidigt är det politiska landskapet mer fragmentiserat än på mycket lång tid. Den senaste regeringsbildningen visade också tydligt hur svårt det har blivit att bilda en regering.

En helt ny politisk dynamik

De fyra partier som nu styr landet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, har visserligen säkrat regeringsmakten, men Januariavtalet har samtidigt splittrat de traditionella blocken. Det har skapat nya motsättningar och en helt ny politisk dynamik i riksdagen.

Höstens misstroendehot i riksdagen kring Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har visat hur rörligt och oförutsägbart det nya politiska landskapet blivit.

När Vänsterpartiet kan enas med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna om att försöka avsätta en socialdemokratisk minister i en politisk fråga har beteendemönstret i svensk politik förändrats i grunden.

Räkna med fler oheliga allianser

Räkna med att vi kommer att få se fler exempel framöver på dessa oheliga allianser. Både oppositionen till höger och vänster i riksdagen kommer att vilja testa gränserna för hur mycket regeringen tål och samtidigt demonstrera sin egen makt i riksdagen.

En annan konsekvens av januariöverenskommelsen och det nya samarbetet i den politiska mitten är att oppositionen på högerflanken nu rör sig allt närmare varandra.

Det som var politiskt omöjligt för ett år sedan är nu inte bara möjligt, utan också önskvärt. Kristdemokraterna och Moderaterna säger sig vara fullt beredda att inleda ett politiskt samarbete med Sverigedemokraterna, trots att det avfärdades som helt uteslutet så sent som i samband med regeringsbildningen i januari. Den här utvecklingen lär fortsätta under mandatperioden och på sikt kan ett nytt politiskt block vara på väg att växa fram.

Opposition och partiprofilering gäller för M

Moderaternas trängda läge i opinionen, i kombination med den spräckta Alliansen, gör också partiet allt mer ovilligt att ingå breda politiska uppgörelser i riksdagen. Nu är det opposition och partiprofilering som gäller.

Hittills har det bland annat handlat om höghastighetståg, energipolitik och gängsamtal där Moderaterna förklarat att partiet inte vill ingå några breda uppgörelser med regeringen. M-ledningen hävdar att samarbetet mellan S och MP skapar en regeringspolitik som omöjliggör breda uppgörelser i riksdagen. Detta innebär att det blir svårare för den nuvarande regeringen att förankra breda och långsiktiga politiska beslut i riksdagen.

Polariseringen och splittringen inom svensk politik visar alltså inga tecken på att avta framöver – snarare tvärtom. Samtidigt är alltså de politiska utmaningarna för svenska politiker större än på länge.

Parallellt med detta upplever väljarna att de traditionella maktpartierna (S och M) och deras samarbetspartier har svårt att hantera några av de frågor som väljarna uppfattar som de allra viktigaste, till exempel migration, integration och en allt grövre brottslighet. På annat sätt kan man inte tolka Sverigedemokraternas uppgång i den svenska opinionen. Samtidigt som dessa politiska frågor blivit allt viktigare för väljarna har opinionsstödet ökat för SD.

Nya politiska landskapet bekymmersamt för alla tänkbara regeringar

Hur den nuvarande regeringen agerar i de här frågorna blir därmed avgörande för inte minst Socialdemokraternas möjligheter att klara nästa val, men också för Sverigedemokraternas förutsättningar att fortsätta växa i opinionen.

Samtidigt innebär det nya politiska landskapet bekymmer för vilken regering som än kan tillträda efter nästa val.

Ett allt mer fragmentiserat politiskt system, med interna motsättningar i de politiska frågor som är viktiga för väljarna, riskerar att misslyckas med att leverera de politiska beslut som ett flertal av väljarna förväntar sig. Detta i kombination med en tilltagande polarisering i viktiga politiska frågor riskerar att leda till minskat förtroende för riksdagspartierna och politikens förmåga att lösa samhällsproblemen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.