Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Det utmärker regionerna med lägst risk för förlossningsskador – hör professorn Karin Källén förklara i klippet. Foto: Isabell Höjman/TT, Christine Olsson/TT, SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Stora regionala skillnader i risken för allvarlig bristning vid förlossning

Uppdaterad
Publicerad

Från 2016 till 2020 drabbades nästan 13 000 kvinnor av de allvarligaste formerna av förlossningsbristningar.   

Men hur stor risken är beror på vilken region kvinnan bor i. Stockholm och Sörmland har störst problem. Där drabbas dubbelt så många som i Gävleborg, som är bäst på att undvika allvarliga bristningar.

Karin Källén, professor vid institutionen för obstetrik och gynekologi i Lund och utredare på Socialstyrelsen, har följt utvecklingen kring förlossningsskador under lång tid och har tidigare påpekat att skillnaderna mellan regionerna är avsevärda.  

Men flera år senare är det fortfarande stora skillnader, även om de ligger på en lägre nivå. Det visar en färsk analys Karin Källén gjort för Uppdrag granskning och SVT:s lokala nyheter.  

 – Det är dubbelt så hög risk om man föder barn i Stockholm som i Gävleborg. Och de skillnaderna kvarstår när man justerar för att kvinnorna är olika gamla, har olika antal födda barn och så vidare, säger Karin Källén.

Skillnader i arbetssätt och rutiner

Orsaken bakom siffrorna är sannolikt variation i arbetssätt och rutiner i landet, menar hon: 

– Jag tycker att det är en rimlig tolkning. Även man lägger en liten reservation för att man också kan vara olika duktig på att diagnostisera, så är det ändå rimligt i och med att skillnaderna är så pass stora som de är, att det verkar skilja sig i rutiner. För jag har tagit hänsyn till att populationerna kan se lite olika ut.  

Även i Region Stockholm har andelen allvarliga bristningar sjunkit. Men under den senast uppmätta femårsperioden, 2016-2020, var Stockholm sämst tillsammans med Region Sörmland. De här åren drabbades 3,3 procent av kvinnorna där av en allvarlig bristning, jämfört med 1,6 procent i Region Gävleborg. Karin Källén menar att Stockholm borde ha gått ner mer, eftersom de började på en högre nivå.

– Det alltid är lättare att förbättra sig om man ligger högt från början.  

Professorn: Svårare när personalen är stressad

Förra året rapporterades det mycket i media om stress och press inom förlossningsvården i Stockholm. Och Karin Källén tror att det här har betydelse för risken att få en allvarlig bristning.  

– Det är ett hantverk och det tar tid att arbeta in de här rutinerna. Speciellt om man har mycket att göra. Med en stressad personal är det så klart svårare än om man har en stabil personal som kan jobba i lugn och ro.

I klippet nedan ser du specialistläkare Ida Bergman visa hur olika sätt att arbeta vid en förlossning kan påverka risken för bristningar:

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
När kan födande drabbas av allvarliga bristningar och hur går det ”finska handgreppet” till, som Sös använder sig av sedan 2017 för att minska riskerna? Se två olika förlossningar i videon. Foto: Sandra Johnsson/SVT

De allvarligaste bristningarna kallas också sfinkterruptur eller sfinkterbristning. Sfinkterbristning grad 3 innebär att ändtarmsmusklerna brister vid förlossningen. Sfinkterbristning grad 4 innebär att både ändtarmsmusklerna och tarmväggen brister.

Från 2016 till och med 2020 fick i genomsnitt 2,7 procent av alla kvinnor som födde vaginalt i Sverige en bristning grad 3 eller 4. För förstföderskor är risken något högre. Under samma period fick i genomsnitt 4,8 procent av alla förstföderskor som födde vaginalt en svår bristning.

Källa: Eva Uustal, överläkare Universitetssjukhuset i Linköping, bäckenbottenutbildning.se, Medicinska födelseregistret

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Vården – Val 2022

Mer i ämnet