Senast Brå gjorde en jämförelse mellan brottslighet hos utrikesfödda respektive personer födda i Sverige var 2005. Sedan dess har mycket hänt och röster har höjts för en ny undersökning.
Den nya Brå-rapporten bygger på statistik över personer som varit misstänkta för brott 2015–2018.
Resultatet visar att av svenskfödda med svenskfödda föräldrar har 3 procent misstänkts för brott under de fyra åren.
Av svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda har 10 procent misstänkts för brott.
Bland utrikesfödda var andelen 8 procent.
Ålder spelar in
Det innebär att utrikesfödda varit 2,5 gånger oftare misstänkta för brott än inrikesfödda med båda föräldrarna födda i Sverige.
Personer födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar har 3 gånger oftare varit misstänkta för brott än inrikesfödda med båda föräldrarna födda här.
Brå påpekar att även om överrisken för inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar är ”relativt hög” rör det sig om en liten grupp i befolkningen.
En faktor som spelar in är, enligt Brå, åldersfördelningen i grupperna. Det finns betydligt fler unga personer i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar.
Andelen misstänkta för brott är generellt sett större bland unga än bland äldre.
– En stor förklaring till att det ser ut så här är att det är många unga i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar. Och vi vet att yngre personer i befolkningen är mer brottsaktiva än vad andra är, säger Johanna Olseryd.
Analyserna visar också att den ökade risken att registreras som brottsmisstänkt till viss del hänger ihop med skillnader i inkomst och utbildning.
– I vår studie har vi tittat på ålder, kön, inkomstnivå, utbildningnivå och kommuntyp. Tittar man på dessa fem faktorerna så försvinner ungefär hälften av överrepresentationen bland utrikesfödda, säger Olseryd.
Stora skillnader
Rapporten visar att det finns stora skillnader avseende brottskategorier.
Svenskar med utrikesfödda föräldrar förekommer fem gånger så ofta som misstänkta för mord och dråp, jämfört med svenskar med inrikesfödda föräldrar. Överrisken för rån är nästan lika hög.
Vad gäller våldtäkt är det i stället kategorin utrikesfödda som är överrepresenterad. Det är nästan tre gånger så vanligt att dessa misstänks för våldtäkt, som svenskfödda med svenskfödda föräldrar.
Enligt Brå-rapporten har andelen brottsmisstänkta i befolkningen som helhet minskat under åren 2007–2018, såväl bland personer med inrikes som med utrikes bakgrund.