Koldioxid kan renas bort nästan helt istället för att släppas ut i skorstenen. Den kan sen pumpas ner i berggrunden. Det kallas koldioxidavskiljning och lagring, eller CCS. En helt nödvändig teknik för att klara klimatmålen säger FN:s klimatpanel. Det handlar om hundratals miljarder ton globalt som måste renas bort och begravas om uppvärmningen inte ska bli högre än 1.5 grad. Men i Sverige finns inga anläggningar.
– Man har kanske tyckt att CCS inte är en nödvändig lösning i Sverige. Givet de rapporter som nu kommit så kommer det här att vara en viktig del. Politikerna behöver ta till sig den här frågan och titta på vad som hindrar den här utvecklingen i Sverige, säger Maria Sunér Fleming, klimatansvarig på Svenskt näringsliv.
Ny teknik dröjer
De tio största utsläpparna i Sverige står för en femtedel av landets totala utsläpp. Men ingen av dem har fattat beslut om att bygga koldioxidrening. Det visar deras svar till SVT. För flera av industrierna handlar det om utsläpp från själva tillverkningsprocessen, som inte kan åtgärdas med att sluta använda fossila bränslen. Det gäller framför allt stål och cement. Deras utsläpp måste tas om hand genom att rena avgaserna eller genom att helt byta teknik.
Tre av företagen på topp tio-listan har med järn att göra. SSAB:s stålverk i Oxelösund och Luleå samt värmeverket i Luleå, som drivs av stålverkets restgaser. De har valt ett annat spår, koldioxidfri järnframställning med vätgas, så kallad HYBRIT-teknik. Men det ligger minst 20 år fram i tiden.
Väljer ändra vägar
Borealis kemifabrik i Stenungsund försöker minska utsläppen i stället, men det blir bara en halvering. Sämre än koldioxidlagring alltså. Kemiföretaget St1:s raffinaderi i Göteborg skulle kunna rena bort koldioxiden, men satsar på att minska utsläppen och provar istället att plantera träd i Marocko för att kompensera sina utsläpp. LKAB:s gruva i Kiruna uppger att koldioxidrening är omöjligt på grund av låga koncentrationer i rökgaserna. Därför satsar LKAB på el och biobränslen istället.
Några vill starta tester
Värmeverket Värtaverket i Stockholm, Preems två raffinaderier på västkusten och cementfabriken på Gotland har kommit längst när det gäller CCS. De har planer på att bygga testanläggningar, men inga beslut har tagits. Rening i full skala ligger långt bort i tiden. Tekniken har varit kontroversiell men det är fram för allt höga kostnader och oklarhet om vem som ska betala som har stoppat utvecklingen.
– Jag tror att CCS kommer att vara en nödvändig lösning för vissa industrier, men här krävs också en samhällssatsning, säger Maria Sunér Fleming.