Visa alla (2)

Klimattricket: Värmeverk kan bli koldioxidfångare

Publicerad

Kraftverk och fabriker som eldar biobränslen kan fungera som koldioxiddammsugare. Genom att rena bort koldioxiden från avgaserna och begrava den i berggrunden minskar halten koldioxid i atmosfären. Bara Värtaverket i Stockholm kan rena bort koldioxid motsvarande 400 000 bilar. Tekniken fungerar, men kostnaden bromsar planerna.

För att nå klimatmålen måste inte bara dagens utsläpp renas från koldioxid utan också hela atmosfären. Det slog FN:s klimatpanel nyligen fast.

– Vi har under en lång tid smutsat ner och det räcker inte längre att bara sluta smutsa ner. Vi måste också ta bort koldioxid och börja städa, säger Kåre Gustafsson som är projektledare på Stockholm Exergi.

Från klimatbov till klimathjälte

Värtaverket i Stockholm utpekas ofta som miljöbov eftersom delar av värmeverket eldas med kol. Men kolet ska fasas ut till 2022. Då kan värmeverket istället motverka klimatuppvärmningen. Koldioxiden i avgaserna kan avskiljas och begravas permanent i berggrunden. Värtaverket skulle kunna rena bort 800 000 ton koldioxid om året. Det motsvarar 400 000 bensinbilar.

– Det är ungefär som hela Stockholms biltrafik, säger Kåre Gustafsson.

Sverige kan bli stor kolsänka

Om resten av Stockholms värmeverk också renade sina avgaser skulle sammanlagt två miljoner ton CO2 om året tas bort ur atmosfären. Även annan industri, till exempel pappersbruken, släpper ut stora mängder koldioxid (ca 30 miljoner ton) från biobränslen som delvis skulle kunna lagras. Det skulle kunna bidra stort till att nå det svenska målet att nå netto noll till år 2045.

– Vi är redan ur startblocken och ser att det här är absolut tekniskt möjligt. Det är en nödvändig teknik för att nå både de nationella och internationella klimatmålen, säger Kåre Gustafsson.

Koldioxidlagring från biomassa, även kallat BECCS. Växter och träd suger upp koldioxid som en naturlig del av sin tillväxt. När de dör eller bränns så avges den koldioxden. Med BECCS kan man dränera koldioxiden som träden då släpper och lagra den under jorden. Foto: Helena Risinger / SVT Design

Lätt men dyrt

Koldioxidavskiljning och – lagring har varit kontroversiellt och har inte heller kunnat leva upp till förväntningarna. Kritiker har sagt att det är en genväg för att slippa minska utsläppen och haft farhågor för att gasen ska läcka ut i atmosfären igen.

Men det stora problemet är pengarna. Ett koldioxidfilter på Värtaverket skulle kosta minst en miljard kronor. Dessutom finns driftskostnader. Det är billigare än många andra sätt att minska utsläppen i samhället (cirka 1 000 kronor/ton), men det är bara en extrakostnad för värmeverket.

En dusch kan hjälpa klimatet

Så frågan är vem som ska betala? Är det staten genom bidrag eller företagen som kanske kan ta extra betalt för att dessutom minska klimatproblemen?

– Där tittar vi på en spännande lösning där vi skulle kunna sälja fjärrvärme med negativa utsläpp. Tänk dig att du står och tar en varm dusch och samtidigt tvättar du också atmosfären på koldioxid, säger Kåre Gustafsson.

Men oklarheten hur det hela ska finanseras sätter stopp för utvecklingen. En statlig utredning ska nu komma med förslag i januari 2020.

– Hur vi ska åstadkomma negativa utsläpp av växthusgaser är en av de stora framtidsfrågorna. säger utredaren Åsa-Britt Karlsson.

SÅ GÅR DET TILL:

Visa

Utsläppen fortsätter att öka i världen, men för att nå klimatmålen max 1,5 eller 2 graders uppvärmning så måste det vända ner inom de närmaste åren. Vid seklets mitt måste halten av koldioxid i atmosfären ha stabiliserats för 1.5.

FN:s klimatpanel IPCC räknar med att hundratals gigaton CO2 måste renas bort från atmosfären.

De historiska utsläppen har redan gjort att det blivit en grad varmare i snitt på jorden, och det ser inte heller ut att vara möjligt att minska utsläppen i den takt som behövs. Dessutom kommer det vid 2050 finnas kvar utsläpp som är svåra att få bort tex från jordbruk. Fattiga länder kommer möjligen fortfarande använda fossila bränsen för att klara andra utvecklingsmål. De kvarvarande utsläppen måste vägas upp av så kallade negativa utsläpp.

Träd och växter binder koldioxid (CO2) från atmosfären när de växer. Den friges igen som gas vid förbränning. Men koldioxiden kan avskiljas i avgaserna på stora punktkällor som pappersfabriker, raffinaderier och värmeverk.

Koldioxiden kan fraktas flytande och pumpas under högt tryck ner i porösa bergarter. Då har atmosfären renats från koldioxid. Även koldioxid från fossila bränslen kan avskiljas, men det ger ingen nettovinst i atmosfären utan minskar bara utsläppen.

CCS- Carbon capture and storage. Tar om hand utsläppen från fossila bränslen.

BECCS- Bio energy carbon capture and storage. Tvättar atmosfären från CO2 med hjälp av träd och växter.

I handeln med utsläppsrätter finns idag inga värdepapper för negativa utsläpp. Där kostar det att släppa ut, men man kan inte tjäna på att fånga upp.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet