För att klara klimatmålen krävs ny teknik som fångar in koldioxid ur atmosfären, konstaterar FN:s klimatpanel. Arkivbild. Foto: Jae C. Hong/TT

Larmet: Utsläppen måste halveras till 2030

Uppdaterad
Publicerad

Världens koldioxidutsläpp måste halveras till 2030 för att vara nere på noll 2050. Den slutsatsen drar FN:s klimatpanel i en ny larmrapport om klimatet. För att nå målet om max en och en halv grads ökning av temperaturen krävs inte bara stora utsläppsminskningar utan även att man tar bort enorma mängder koldioxid ur atmosfären. Men hur det ska gå till är oklart.

– Slaget är inte förlorat än, säger generalsekreteraren för FN:s världsmeteorologiska organisation, Petteri Taalas.

Vid en temperaturhöjning på en och en halv grad kommer konsekvenserna vara mindre ödesdigra än vid en två graders ökning. Färre djur och växter utrotas, vi får bevara max en tredjedel av korallreven istället för att de nästintill förstörs helt och ett isfritt Arktis sommartid väntas ske bara vart hundrade år istället för vart tionde år.

– Varenda gradökning spelar roll, speciellt då en ökning över en och en halv grad innebär risker som kan få oföränderliga konsekvenser, som att vissa ekosystem går helt förlorade, säger Hans-Otto Pörtner från IPCC.

Klimatkrisen

Om vi ska lyckas nå detta mål, måste samhället genomgå drastiska förändringar som saknar historiskt motstycke, menar FN:s klimatpanel.

Beslutades 2015 – efter krav från ö-nationer

Klimatmötet i Paris 2015 beslutade att temperaturhöjningen ska begränsas till under två grader till seklets slut, men med målet att nå en och en halv grad. Det tuffare målet var ett krav från de fattigaste länderna och ö-nationer. För att nå det målet med dagens teknik skulle vi behöva stoppa klimatutsläppen i dag.

Underlaget under klimatmötet 2015 var svagt, så FN:s klimatpanel IPCC fick i uppdrag att ta reda på vad 1,5 grads uppvärmning betyder och hur man kan klara det målet. Nu presenterar klimatpanelen en besk rapport som säger att riskerna har ökat sedan den senaste rapporten för fem år sedan. Slutsatsen är också att snabba utsläppsminskningar inte är nog.

Man måste dessutom suga ut gigantiska mängder koldioxid ur atmosfären för att målet ska nås, en teknik som inte fungerar i stor skala i dagsläget.

Måste halveras till 2030 – med oprövad teknik

Att klara en och en halv grads temperaturökning blir tufft. Nettoutsläppen måste nästan halveras redan till år 2030 jämfört med 2010 års nivå – och sedan vara nere på noll till 2050, förutsatt att innovativ teknik uppfinns.

Det är omkring 25 år tidigare än om man ska nå tvågradersmålet. Utsläppen måste då balanseras av så kallade sänkor som till exempel skog, mark och upptag i havet.

Det kan låta omöjligt, men det finns hopp. Klimatpanelen konstaterar att det är framtida utsläpp som spelar roll, de historiska utsläppen fram till i dag kommer inte i sig själv leda till en ökning på 1.5 grader. Det betyder att åtgärder i dag och åren framöver är avgörande.

Men klimatpanelen understryker att utsläppsminskningar inte räcker. Det kommer dessutom att krävas gigantiska insatser att fånga in koldioxid ur atmosfären i nya skogar eller för att begrava i marken, teknik som inte används i stor skala dag. Det handlar om mellan 100-1000 gigaton kol, eller upp till 25 gånger världens årliga utsläpp i dag. Blir det varmare än 1,5 grader måste ännu mer sugas ut för att få ner temperaturen.

Vunnit sju år av utsläpp

En positiv nyhet med tidigare beräkningar är att det ser ut som att det finns något större marginal än vad forskarna tidigare trott. En temperaturhöjning på 1.5 grader motsvarar utsläpp av en bestämd mängd kol i atmosfären, en så kallad kolbudget  – alltså de utsläpp som planeten har råd med innan vi börjar se effekterna av uppvärmning som överstiger 1.5 grader.

Klimatpanelen har visserligen inte beräknat exakt hur stor den är eller hur mycket som finns kvar. Osäkerheten är stor. Men panelen skriver att med nya kunskaper har den ökat med 300 gigaton. Det betyder att jorden vunnit cirka sju års utsläpp jämfört med beräkningen för fem år sedan.

Det här säger rapporten:

Det har redan blivit en grad varmare och fortsätter utsläppen som i dag kommer temperaturen att stiga med 0,2 grader per årtionde. Redan vid år 2030 kan 1,5 grad ha passerats. (2030-2052)

Klimatpanelen konstaterar att riskerna blir betydligt mindre om det stannar vid 1,5 grader istället för två. Färre skyfall, färre värmeböljor och mindre risk för torka.

Färre djur och växtarter trängs ut.  I stort sett alla korallrev (mer än 99%) kommer att helt utrotas vid två grader säger klimatpanelen, men vid 1,5 grad blir åtminstone en mindre del kvar (-70-90%).

Ett isfritt arktis sommartid väntas ske bara vart hundrade år istället för vart tionde år om det stannar vid 1,5.

Men skillnaden i havsnivåhöjning är däremot inte markant. På ungefär en halvmeters stigning (0,26 till 0,77 m) blir det en decimeter mindre vid 1,5 grad än vid två.

Att begränsa uppvärmningen till 1,5 vore också bättre för människor. Flera hundra miljoner färre kan komma att drabbas av klimatförändringarna. Skördarna i varma länder kommer inte försämras fullt lika mycket och färre tros dö i sjukdomar som malaria.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet