En av de mest diskuterade teknikerna för negativa utsläpp kallas BECCS – koldioxidlagring från biomassa. Foto: Rogelio V. Solis/AP & Henrik Montgomery/TT

Metoden som kan få oss att nå klimatmålet – men till vilket pris?

Publicerad

Världens koldioxidutsläpp måste minska drastiskt om jordens medeltemperatur inte ska stiga med mer än 1,5 grader, enligt FN:s klimatpanel. Den slår fast att vi kommer att tvingas använda tekniker, där man redan i dag vet att konsekvenserna blir allvarliga.
– Vi är så pass sena i att minska klimatutsläppen att det har kommit till det, säger klimatforskaren Sabine Fuss.

Om vi ska nå FN:s klimatmål om att inte öka den globala uppvärmningen med mer än 1,5 grader till år 2050, måste vi gräva ner koldioxidutsläpp i marken, så kallade negativa utsläpp. Det säger klimatforskaren Sabine Fuss, en av huvudförfattarna till FN:s nya klimatrapport.

Tekniken anses vara långt ifrån riskfri i det långa loppet, men Fuss menar att det är ett krav för att nå målen.

– Vi har räknat ut olika vägar vi kan gå för att nå målet på 1,5 grader, och i alla scenarion är negativa utsläpp ett krav, säger Sabine till SVT Nyheter.

– Vi är så pass sena i att motarbeta klimatutsläppen att det har kommit till det.

Teknik för att nå målen

En av de mest diskuterade teknikerna för negativa utsläpp kallas BECCS – koldioxidlagring från biomassa. Det går i korthet ut på att man gräver ner och lagrar koldioxid under marken.

Träd i naturen absorberar koldioxid som sedan frigörs när träden dör eller förbrukas i till exempel en industri. Med den nya tekniken skulle koldioxiden fångas upp i anläggningar och sedan grävas ned under jorden.

Metoden innebär inte bara att man förhindrar koldioxidutsläpp, utan även att mängden koldioxid från atmosfären försvinner på nettobasis – det blir helt enkelt mindre koldioxid i omlopp.

Koldioxidlagring från biomassa, även kallat BECCS. Växter och träd suger upp koldioxid som en naturlig del av sin tillväxt. När de dör eller bränns så avges den koldioxden. Med BECCS kan man dränera koldioxiden som träden då släpper och lagra den under jorden. Foto: Helena Risinger / SVT Design

”Inte långsiktigt”

I dag används inte BECCS i tillräckligt stor skala för att täcka framtidens behov för att nå klimatmålen. Men att skala upp användningen innebär enligt FN:s bedömning allvarliga långsiktiga konsekvenser, säger Fuss.

En av de stora farhågorna är att BECCS kommer att kräva stora markytor för biomassan som ska lagra koldioxid. Mark som år 2050 kan behövas för att producera mat åt en växande befolkning.

– I en värld där befolkningsmängden ökar, ökar även behovet av markytor för att odla mat. Att använda marken för koldioxidlagring kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden. Det är inte en bra idé långsiktigt, säger Sabine Fuss.

Klimatforskaren Sabine Fuss menar att så kallade negativa utsläpp är ett krav för att bromsa den globala uppvärmningen. Foto: MCC

Upp til makthavarna

Det är nu upp till makthavare att avgöra hur beroende vi vill göra oss av BECCS, menar Sabine Fuss.

– Vi kan minska rollen som BECCS kommer spela i vår framtid. Om vi inte börjar minska våra utsläpp nu, och om länder inte lever upp till Parisavtalet, väljer vi att göra oss mer beroende av det.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ett förändrat klimat

Mer i ämnet