Om vi ska nå FN:s klimatmål om att inte öka den globala uppvärmningen med mer än 1,5 grader till år 2050, måste vi gräva ner koldioxidutsläpp i marken, så kallade negativa utsläpp. Det säger klimatforskaren Sabine Fuss, en av huvudförfattarna till FN:s nya klimatrapport.
Tekniken anses vara långt ifrån riskfri i det långa loppet, men Fuss menar att det är ett krav för att nå målen.
– Vi har räknat ut olika vägar vi kan gå för att nå målet på 1,5 grader, och i alla scenarion är negativa utsläpp ett krav, säger Sabine till SVT Nyheter.
– Vi är så pass sena i att motarbeta klimatutsläppen att det har kommit till det.
Teknik för att nå målen
En av de mest diskuterade teknikerna för negativa utsläpp kallas BECCS – koldioxidlagring från biomassa. Det går i korthet ut på att man gräver ner och lagrar koldioxid under marken.
Träd i naturen absorberar koldioxid som sedan frigörs när träden dör eller förbrukas i till exempel en industri. Med den nya tekniken skulle koldioxiden fångas upp i anläggningar och sedan grävas ned under jorden.
Metoden innebär inte bara att man förhindrar koldioxidutsläpp, utan även att mängden koldioxid från atmosfären försvinner på nettobasis – det blir helt enkelt mindre koldioxid i omlopp.
”Inte långsiktigt”
I dag används inte BECCS i tillräckligt stor skala för att täcka framtidens behov för att nå klimatmålen. Men att skala upp användningen innebär enligt FN:s bedömning allvarliga långsiktiga konsekvenser, säger Fuss.
En av de stora farhågorna är att BECCS kommer att kräva stora markytor för biomassan som ska lagra koldioxid. Mark som år 2050 kan behövas för att producera mat åt en växande befolkning.
– I en värld där befolkningsmängden ökar, ökar även behovet av markytor för att odla mat. Att använda marken för koldioxidlagring kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden. Det är inte en bra idé långsiktigt, säger Sabine Fuss.
Upp til makthavarna
Det är nu upp till makthavare att avgöra hur beroende vi vill göra oss av BECCS, menar Sabine Fuss.
– Vi kan minska rollen som BECCS kommer spela i vår framtid. Om vi inte börjar minska våra utsläpp nu, och om länder inte lever upp till Parisavtalet, väljer vi att göra oss mer beroende av det.