Enligt Tidöavtalet ska det införas en plikt för offentligt anställda, som exempelvis lärare och vårdpersonal, att anmäla papperslösa till polisen.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer är det viktigt för att upprätthålla en rättssäker ordning av vem som får stanna i landet och vem som måste lämna.

”Är skillnad”

Men inför valet 2018 lät det delvis annorlunda från Strömmer, som då var partisekreterare i Moderaterna. Han var då kritisk till ett SD-förslag om att införa en plikt att anmäla en granne som gömmer människor som fått avslag på sin asylansökan och kallade detta för ”angiverilagstiftning”.

I SVT:s 30 minuter säger Strömmer att han anser att de två förslagen är väldigt olika utformade.

– Ja det tycker jag, det är en principiellt och praktiskt väldigt stor skillnad mellan å ena sidan medborgarna i största allmänhet och å andra sidan tjänstemän som är anställda av det offentliga, säger Strömmer i programmet och fortsätter:

– Om vi ska kunna upprätthålla en ordning där människor kan få tillstånd att stanna i Sverige och har en rimlig chans att komma in i vårt samhälle, då måste vi också på ett helt annat sätt än hittills verkställa de rättssäkra beslut som innebär att vissa människor måste lämna landet.

Ska utredas

Förslaget om anmälningsplikten för offentligt anställda har mötts av kritik från bland annat lärarfack och vårdanställda.

Gunnar Strömmer säger att exakt vilka som ska omfattas av anmälningsplikten kommer att utredas, men han utesluter dock inte att exempelvis lärare ska omfattas.

– Nej det gör jag inte, det är en sådan sak som måste ingå i den här prövningen eller utredningen av hur det här ska gå till.