Människans öga kan bara uppfatta vanligt ljus i form av små prickar en stjärnklar natt. Men det finns också ljus i universum på extremt korta våglängder, gammastrålar.

De uppstår ibland genom våldsamma explosioner som kan förbruka lika mycket energi som vår sol gör under hela sin livstid.

Gammastrålarna når inte genom jordsatmosfären så därför måste man ut i rymden för att studera dem. Och det ska det nya superteleskopet Glast göra. Det är 30 gånger känsligare än vad man haft tillgång till tidigare. Teleskopet finns med på en rymdsond som nyligen har lyft från Cape Canaveral i Florida.

En viktig del av Glast är svensk och på Alba Nova, vid Stockholms universitet, finns ett par av forskarna som är inblandade i projektet.

– Sverige har börjat med att bidra med en del av detektorn till Glast, den del som kallas för kalorimeter, säger samordnaren Jan Conrad, till Rapport.

Helst av allt skulle de vilja hitta någon ledtråd till vad mörk materia är för något, en mystisk substans som fyller kanske 25 procent av världsrymden. Kanske är den en ny elementarpartikel.

– Med Glast hoppas vi att de här partiklarna kan förintas när de susar runt i rymden. Och det som återstår är energirikt ljus, någonting man aldrig kunnat studera tidigare, säger fysikern. Lars Bergström.

Alla gammautbrott ligger långt bort i rymden och därmed också långt tillbaka i tiden. Och det är tur för oss eftersom strålningen förstör allt levande.