De senaste två åren har klyftan växt. I mars 2016 var hälften av de arbetssökande födda utomlands. Foto: TT

Varannan utrikesfödd fortsatt utan jobb efter åtta år

Publicerad

Arbetslösheten fortsätter att sjunka i Sverige, men skillnaderna mellan inrikes- och utrikesföddas möjlighet att få jobb är stor. Nästan sex av tio som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är födda utanför Sverige – och efter åtta år är varannan utrikesfödd fortfarande utan jobb.

Det är färre som är arbetslösa i Sverige nu än för ett år sedan, visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. Bland alla inrikes- och utrikesfödda svenskar i åldern 16-64 år låg arbetslösheten på 7,2 procent i mars i år, vilket är en minskning med 0,5 procentenheter. Också bland de födda utanför Sverige har arbetslösheten sjunkit, från 21,4 procent i mars förra året till 20,7 procent – en minskning med 0,7 procentenheter.

Samtidigt är gapet mellan svenskfödda och utrikesfödda stort. I mars var 58 procent av de inskrivna arbetssökande födda utanför Sverige, trots att gruppens andel av befolkningen endast är 23 procent.

– Vi har en stark arbetsmarknad med hög sysselsättning. Parallellt med det så sjunker inte arbetslösheten på det sätt man skulle kunna förvänta sig och det har med inflödet att göra. Vi har många som är nya i landet och arbetslösa under etableringsfasen på arbetsmarknaden, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Bilden visar arbetslösheten i mars bland utrikesfödda och inrikesfödda samt andel utrikesfödda av alla inskrivna på Arbetsförmedlingen. Foto: SVT Grafik

De senaste två åren har klyftan växt. I mars 2016 var hälften av de arbetssökande födda utomlands.

– Skillnaden blir så stor eftersom inrikesfödda jobbar i så stor utsträckning. Inrikesfödda kvinnor har extremt hög sysselsättningsgrad jämfört med övriga Europa. Skillnaden i sig är inget problem, men vi har en utmaning att få fler i arbete.

Statistik som SVT Nyheter tagit fram från SCB visar också att det tar åtta år innan hälften av de utrikesfödda fått jobb.

Enligt Ahmed Abdirahman vid Stockholm Handelskammare är segregationen ett stort problem för utrikesfödda då många jobb skaffas via kontakter.

För dem som endast har förgymnasial utbildning tar det ännu längre tid: Bland dem som kom till Sverige 2006 tog det 10 år innan hälften hade fått jobb. Utvecklingen går dock framåt, 1997 var siffran 19 år.

Bilden visar hur många år det tar innan 50 procent av de utrikesfödda arbetssökande fått jobb. Årtalen syftar på när personerna kom till Sverige. Foto: SVT Grafik

– Det är väldigt stora andelar som har så kort utbildningsbakgrund att det är svårt att komma i arbete. Det är ändå fina siffror, det finns en positiv utveckling som är glädjande, menar Håkan Gustavsson.

Ser man till alla de utrikesfödda som fick uppehållstillstånd i Sverige under 2011 tyder siffrorna på att det kommer att ha tagit sex år tills hälften av dem fått jobb.

Störst chans att snabbt ta sig in på arbetsmarknaden av de utrikesfödda har de med gymnasial och eftergymnasial utbildning. Efter fyra år hade 50 procent av dem som invandrat till Sverige 2012 fått ett jobb.

Regeringen lyfter att statistiken nu tyder på en minskad tid till jobb och i ett försök att ytterligare öka sysselsättningsgraden bland utrikesfödda vill regeringen att fler ska lära sig svenska snabbare.

 - Alla som kan jobba ska jobba och då är kunskaper i svenska språket en nyckel för att komma vidare till arbete eller utbildning, säger finansminister Magdalena Andersson.

Förtydligande: I en tidigare version av artikeln stod det att det i snitt tar åtta år för en utrikesfödd att få jobb. Åtta år är dock inget genomsnitt utan ett medianvärde.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val 2018 - #dinröst

Mer i ämnet