Arkivbild. Greta Thunberg Foto: EPA/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Svenska Freds: Osannolikt att Trump blir pristagare – hoppas på feministisk gräsrotsrörelse

Uppdaterad
Publicerad

Greta Thunberg, Världshälsorganisationen och Donald Trump. Det är några av de namn som diskuterats kring Nobels fredspris 2020. Men på Svenska Freds har man en annan favorit.

I dag presenterar Nobelkommittén vem, eller vilka, som får Nobels fredspris 2020. På förhand har spekulationerna bland annat handlat om Greta Thunberg och organisationen Fridays for future samt FN:s världshälsoorganisation, WHO.

Norska fredsforskningsinstitutet Prio nämner i sin tur också bland andra Kommittén för att skydda journalister och Reportrar utan gränser.

”Tilldelas alldeles för ofta en man”

På Svenska Freds hoppas man på ett annat namn: Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (WILPF).

– Vi brukar alltid hoppas på civilsamhället och att gräsrötter snarare än makthavare ska få Nobels fredspris. Det finns otroligt många människor som organiserar sig för att bygga hållbar fred och förändra destruktiva strukturer men det är alldeles för ofta som fredspriset tilldelas en president eller en man som har hundratusentals organiserade kvinnor som inte syns i bakgrunden, säger Svenska Freds ordförande Agnes Hellström.

Hon poängterar att det är 20 år sedan FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet infördes.

– Vi hoppas att det kan uppmärksammas med att kanske ge priset till en feministisk gräsrotsrörelse. WILPF har funnits i 100 år och är verksamma i 50 länder. Att ge priset till den rörelsen skulle knyta an till ganska många positiva initiativ och fredsrörelser i världen just nu.

Två av organisationens grundare har tilldelats Nobels fredspris, Jane Addams år 1931 och Emily Green Balch år 1946.

”Ett värdigt och i tiden passande pris”

WILPF har bland annat varit inblandade i de fredliga protesterna i Sudan och i fredssamtalen med talibanerna i Afghanistan.

– Jag tycker att de hade varit ett värdigt och i tiden passande pris.

Hur troligt är det att WILPF får priset?

– De är inte förhandstippade men har varit nominerade i ganska många år och de borde verkligen få priset för jag tror inte det finns någon annan organisation som oavbrutet i så många år har verkat för hållbar fred. Hoppet slocknar sällan.

”Jättebra val”

Agnes Hellström poängterar att hon även tycker att Greta Thunberg och Fridays for future är en bra pristagare.

– Att lyfta upp gräsrotsrörelser är ett jättebra val.

Vad tror du om Donald Trumps chanser?

– Att någon blir nominerad betyder inte att kandidaten uppfyller kriterierna.

Här är 2010-talets pristagare

Visa

2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.

2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.

2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.

2016: Colombias president Juan Manuel Santos.

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.

2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.

2012: Europeiska unionen, EU.

2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.

2010: Kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.

TT

Nobels fredspris

Visa

Mottagarna av Nobels fredspris väljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet stortinget.

Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy. Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.

Priset ska enligt testamentet gå till ”broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen”. Pristagaren ska vara nominerad utifrån senast den 31 januari eller av någon av ledamöterna vid Nobelkommitténs första efterföljande sammanträde. I år har 211 enskilda personer och 107 organisationer nominerats.

Världsdelsmässigt har Europa 48 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 19, Afrika 12 och Sydamerika 3.

Äldsta vinnare hittills är polsk-brittiske Jospeh Rotblat, som var 87 år när han prisades 1995.

Yngst hittills är pakistanska Malala Yousafzai, som prisades som 17-åring 2014.

TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer