När Kalle Fahlander, fartygschef på HMS Sundsvall, gjorde lumpen för ungefär femton år sedan hade svenska flottan 30 ytstridsfartyg. I dag är han chef för ett av de sju som vi har kvar i drift. Och kanske blir det snart bara fem. Räcker det för att försvara Sverige? Kalle Fahlander låter tveksam:
– Vi börjar väl närma oss den gränsen nu, om vi bara ska ha fem ytstridsfartyg kvar. Så länge vi har ett fartyg och en man och en kanon och ett skott kvar kan vi alltid göra någonting, men...
2013 var nog det år då vanligt folk förstod att det inte var så mycket kvar av den svenska försvarsmakten. Det var ÖB som pratade om enveckasförsvar, det var de ryska bombplanen som ostörda kunde öva anfall mot Sverige. Och det var riksrevisionen som i december närmast odugligförklarade alltihop.
Sverige avskräckande exempel
I vårt östra grannland används Sverige numera som ett avskräckande exempel
– Man behöver nästa inte säga något mer än att vi ska inte följa Sveriges väg, så förstår alla ungefär vad som menas inom de finska försvarsdiskussionerna, säger Charly Salonius–Pasternak, försvarsforskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.
Stämmer analysen från en av Finlands främsta försvarsforskare är det allvarligt. För svenska politiker har i hög grad lutat sig mot ett nordiskt samarbete.
– Ett närmare samarbete mellan de nordiska försvarsmakterna leder till en mer effektiv resursanvändning och bredd i den militära förmågan, har försvarsminister Karin Enström (M) sagt.
Tvivlar på hjälp från Sverige
Tanken är att om vi grannar lovar att hjälpa varandra behöver vi inte varsin stor och dyr krigsmakt. Men om vi räknar med hjälp förväntas vi också kunna ge hjälp.
– Om det blir en militär kris, har inte Sverige militära medel för att ens försvara sig självt. Så inte vet jag hur ett grannland skulle kunna förvänta sig att få hjälp från Sverige, säger Charly Salonius–Pasternak.
Idag är försvaret en budgetpost bland andra och ställs mot skola och omsorg. På HMS Sundsvall väntar man på besked om det blir några pengar till modernisering.
– Fartyget är från tidigt 90–tal. Mycket av utrustningen är kvar sedan dess men det har förstås skett uppgraderingar över tiden. För våra syften så duger det. Problemet är att när något går sönder är det svårt att skaffa reservdelar, säger Kalle Fahlander, när han visar runt i HMS Sundsvalls stridsledningscentral.
För korvetten Sundsvall kanske det blir någon samövning med finska kollegor även i år. Men frågan är om samarbetet mellan länderna blir så mycket djupare.
”Måste satsa mer pengar”
– Visst kan man alltid ha samarbete, gemensamma övningar och sådant. Men för att få ett mer djupgående samarbete, där man är beroende av de andra, så tror jag att Sverige måste satsa ganska mycket mer pengar, säger Charly Salonius–Pasternak.
Till och med Socialdemokraterna – som i hög grad medverkat till försvarets nedrustning – verkar idag tycka att nivån sjunkit alldeles för mycket.
– Vi har en ökad rysk uppbyggnad av den militära förmågan och man måste förhålla sig till den verklighet som är, säger Peter Hultqvist (S), ordförande i försvarsutskottet.
Vill du satsa mer pengar på försvaret?
– Jag vill ha en bred politisk uppgörelse om försvarsmakten. Både om personalförsörjning, materiel och om framtiden. Och när man diskuterar sådana saker måste man också vara beredd att diskutera pengar. Det här är liksom ingen lek, det är allvar och det ansvaret hoppas jag vi kan ta över partigränserna, säger han.
Reportage om det svenska försvaret i Agenda söndag 12 januari kl 21.15 i SVT2. Försvarsminister Karin Enström (M) intervjuas om sin syn på den finska kritiken mot Sveriges försvar. Se programmet här.