Foto: SVT

Handbollsstjärnan: ”Sverige är ojämställt varje dag”

Uppdaterad
Publicerad

Hon bor i ett av världens mest jämställda länder, men Linnéa Claeson nöjer sig inte. Hon nosar upp sprickorna i den svenska jämställdheten och berättar om dem. Som handbollsstjärna, bloggkändis och juriststudent vistas hon i flera världar – i alla hittar hon nya skäl att vara feminist.

Det blåser snålt utanför Nacka bollhall söder om Stockholm, men Linnéa Claeson ångar av energi. Ett av veckans sex träningspass är över och hon ser förväntansfullt på mig. Beredd. Hon ser ut att alltid vara beredd.

– Varje dag! svarar hon med eftertryck på min fråga om hon märker av bristen på jämställdhet inom handbollen.

Kvinnodagen 8 mars

– Varje dag märker jag det, eftersom jag varje dag får sämre lön än herrarna.

Olika lön för olika kön

Hon spelar i Skuru IK och har gjort tre SM-finaler på raken för klubben. Att hon har mindre betalt än de män som gör samma sak är så gott som okontroversiellt i idrottsvärlden. Sponsorpengar, publiksiffror och olika fysiska förutsättningar brukar anges som skäl till olika lön för olika kön. Det resonemanget köper inte Linnéa.

– Om det handlade om jobb på en flyttfirma, skulle det framstå som helt absurt att man fick betalt efter muskler eller kön, säger Linnéa.

Och varför, frågar hon retoriskt, är det så olika klädkoder för kvinnor och män i idrotten?

– Det är väldigt stor skillnad på hur långa shorts man ska ha och hur tajta tröjor man ska ha. Våra shorts är säkert tjugo centimeter kortare än herrarnas, säger hon.

Går på offensiv

Att kalla Linnéa Claeson färgstark är en grov underdrift, på alla plan. Blå pälsjacka, regnbågsfärgat hår och jättesmycken. Och ett sätt att göra sig hörd som överträffar de flesta. Det är så hon blivit känd som kvinnan som gav svar på de sexuella trakasserier hon regelbundet utsätts för.

LÄS: Linnéa Claesons 10 tips för att undvika våldtäkt

Särskilt efter tv-matcher får hon en diger skörd av penisbilder och hotfulla meddelanden. ”Min lilla spermadocka! Jag kan verkligen se dig hänga i mitten av mitt sovrum som en prydnadsdocka” kan det låta.

I stället för att radera och glömma bestämde sig Linnéa, som den handbollsspelare hon är, för att gå på offensiv. Hon har spårat upp en del av de som trakasserat henne, själv skickat meddelanden till deras mammor och flickvänner samt, inte minst, svarat med samma mynt.

En jakttrofé

Meddelandet ovan fick svaret: ”Det är roligt att du säger det för jag kan verkligen se dig hänga i mitt sovrum också. Ditt huvud skulle passa perfekt som jakttrofé över min sänggavel”.

Allting offentliggjort på instagramkontot ”@assholesonline”.   

– Det gör att jag inte känner mig som ett offer. I stället känner jag att det är jag som bestämmer och att jag inte tänker ta den här skiten längre. Och ibland, säger Linnéa och skrattar, tycker de att det är jag som är värst och så blockerar de mig istället för tvärt om.

DOKUMENTÄR: Tennismatchen som kallats ”The battle of the sexes”

Systematiskt nedvärderande

Eftersom hon gjort sina efterforskningar vet hon att de som skickar meddelandena är män av alla sorter. Unga, gamla, direktörer och sjukpensionärer. Inga freaks eller undantag. Därför ser hon också att trakasserierna och de orättvisor hon ser i handbollen är olika utslag av samma sak: ett systematiskt nedvärderande av kvinnor.

– Folk slänger sig ofta med att Sverige är världens mest jämställda land och att nu kan väl feministerna lugna sig. Och det ser bättre ut på många håll, absolut. Men om män fortfarande slår sina fruar, om kvinnor har sämre lön eller är rädda för att gå hem själva... Då är vi liksom inte där än, säger Linnéa.

Fler kvinnor på juristlinjen

En stor del av sin tid tillbringar Linnéa på Stockholms universitet där hon går på juristlinjen. Dagen efter handbollsträningen träffar vi henne där, på biblioteket. Bakom Linnéa tronar en enorm gipsbyst av Carl von Linné. Och bakom honom syns ett trettiotal studenter plugga koncentrerat  en majoritet av dem kvinnor.

Här har jämställdheten kommit förhållandevis långt, säger Linnéa. Men trots att det är fler kvinnor på universitetet och juristlinjen nu är det fortfarande killarna som hörs och märks mest i klassrummen.

– Det är inte så att killarna tar plats ifrån oss, det är bara mer naturligt för dem. Att prata mycket och att svara på frågor fast de kanske inte kan svaren.

”Nu kör vi!”

Det vore Skuru IKs vänsternia främmande att inte göra något åt denna skevhet. Så hon och ett gäng likasinnade tjejer har lagt upp en taktik inför lektionerna.

– Vi påminner varandra utanför klassrummet att vi inte ska sitta som grå möss och låta bli att räcka upp handen. Och innan vi går in säger vi: ”Nu kör vi!”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kvinnodagen 8 mars

Mer i ämnet