Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Granskningen i korthet: Så bedrevs den svenska kampanjen mot USA – för att mildra sanktionerna mot oligarkerna.

Sverige hjälpte Putinnära oligark – för att skydda jobb i Sundsvall

Uppdaterad
Publicerad

Sverige genomförde under 2018 och 2019 en omfattande kampanj för att få Washington att mildra de sanktioner som USA införde redan 2018 mot den Putinnära oligarken Oleg Deripaskas och hans aluminiumbolag med verksamhet i bland annat Sundsvall.

Oleg Deripaska har bland annat anklagats för utpressning, mutor, kopplingar till organiserad brottslighet och den ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet 2016.

Uppgifterna finns bland annat i USA:s sanktionsdokument. Deripaska har avvisat alla anklagelserna. Oleg Deripaska hamnade på USA:s sanktionslista 2018. Deripaska hamnade på EU:s lista den 8 april i år.

Nu kan SVT visa att Sveriges regering och ministrarna Ann Linde och Mikael Damberg 2018 och 2019 drev en omfattande kampanj för att mildra sanktionerna mot Deripaska och hans bolag – allt för att inte riskera några jobb i Sundsvall där aluminiumkoncernen äger fabriken Kubal.

Dokument som SVT begärt ut från utrikesdepartementet visar att kampanjen skedde i nära samarbete med Deripaskas bolag EN+ och dotterbolaget Rusal.

Regeringen skickade brev till Pompeo

I ett internt mejl på näringsdepartementet skickat 10 oktober 2018 beskriver den biträdande enhetschefen hur Rusal ”såg positivt på Sveriges arbete” och enhetschefen redogör för Dambergs och det ryska aluminiumföretagets olika aktiviteter kring antisanktionsarbetet. Även andra länder, bland annat Irland, agerade mot sanktionerna.

Linde och Damberg skickade brev till bland annat utrikesminister Mike Pompeo i september 2018. Ann Linde reste till Washington 8 – 10 oktober samma år och träffade politiker och chefen för sanktionsmyndigheten OFAC.

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström reste till Washington i januari 2019 och träffade bland annat finansministern Steve Mnuchin. På dagordningen fanns sanktionerna mot aluminiumkoncernen.

I ett UD-PM från januari 2019 listas ”komplicerande faktorer” där bland annat kritiker mot att slopa sanktionerna mot Deripaskas bolag identifierades. De kontaktades sedan av svenska tjänstemän. En av dem var USA:s tidigare Moskvaambassadör, den i Rysslandsfrågan inflytelserike Michael McFaul. Detaljerna framkommer i det interna dokumentet.

Sanktionerna slopades

Den 7 januari 2019 kontaktade Dambergs näringsdepartement Kubal i Sundsvall och dess vd Javier Bavia för att informera honom om regeringens arbete. ”Han såg positivt på den kommande processen”, enligt PM:et.

I början av 2019 slopade USA:s regering sanktionerna mot aluminiumkoncernen EN+ och dotterbolaget Rusal där Kubal ingår.

SVT har frågat utrikesminister Ann Linde om en intervju om lobbykampanjen för oligarken Deripaska – men hon hänvisar till nuvarande handelsminister Anna Hallberg som tillträdde först hösten 2019. Hon bekräftar kampanjen men säger att inställningen då till Ryssland var annorlunda än nu.

– Det har funnits en vilja och förhoppning om att kunna ha affärer med Ryssland och att det skulle gå åt rätt håll, säger Anna Hallberg.

Finansman: EU har varit för snälla mot Putin

I dag tonar Mikael Damberg, som nu är finansminister, ned Sveriges roll i lobbykampanjen för Deripaska och aluminiumföretaget Rusal.

– Ytterst låg det här hos amerikanarna. Jag tyckte det var viktigt att man inte drabbas i onödan av sanktionerna, säger han.

Finansmannen Bill Browder, vars advokat dog i ryskt fängelse, är besviken på Sverige och EU för att de inte varit tuffare mot Vladimir Putin och oligarkerna runt honom.

– En av orsakerna till att Putin går i krig är att EU har varit för snälla mot honom. Jag har slagits för tuffare åtgärder under många år – både i Sverige och i flera andra länder. Jag har blivit vänligt utkörd från regeringskanslierna, ibland ovänligt, för att ingen vill höra talas om det, säger Bill Browder.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.