Sovjetunionen bedrev under kalla kriget en intensiv underrättelseverksamhet mot västvärlden, inte minst mot Sverige. Då som nu handlade det om att komma över kritisk information som kunde vara till nytta för den egna staten, exempelvis företagshemligheter eller politisk information. Underrättelseverksamheten var också krigsförberedande. Genom att kartlägga försvarsinstallationer och militär förmåga var syftet att skaffa sig fördelar i händelse av en militär konflikt.
Det här var en del av vardagen under kalla kriget. Sovjetiska trålare var i själva verket signalspaningsfartyg och på ambassaden i Stockholm huserade såväl KGB som den militära underrättelsetjänsten GRU. Härifrån rekryterades agenter som skulle förse den sovjetiska staten med uppgifter som man inte kunde få fram på annat sätt.
Efter kalla krigets slut och Berlinmurens fall väcktes stora förhoppningar om en fredligare värld. Den liberala demokratin vann terräng. I Ryssland genomfördes demokratiska reformer. Här i Sverige rustades försvaret ner. Den ryska spionverksamheten minskade också.
”Vaksamheten klingade av”
Från politiskt håll var beskeden tydliga: Ett försvagat Ryssland sågs inte längre som ett hot. Vaksamheten i det svenska samhället mot påverkansförsök, spioneri och infiltration klingade av.
Budgetmedel som tidigare använts till försvarsmakten kunde nu i stället användas till reformer eller skattesänkningar.
Trots illavarslande uttalanden av president Putin redan 2006 var det få som var beredda att ompröva sin bild. Alliansregeringen under Fredrik Reinfeldt fortsatte med de nedskärningar av försvaret som påbörjats av Göran Perssons S-regering.
Först efter Rysslands invasion av östra Ukraina 2014 inleddes en återupprustning av det svenska försvaret. Samtidigt intensifierades den ryska underrättelseverksamheten mot väst och mot Sverige.
Den fullskaliga invasionen i februari 2022 blev den slutgiltiga bekräftelsen på att Ryssland under Putins ledning var berett att inte bara angripa utan också försöka utplåna ett grannland. Det är just detta som visar hur allvarligt Rysslands spioneri i Sverige är idag. Mycket av underrättelseverksamheten är krigsförberedande. Ryssland har tydligt visat att man är berett att angripa andra länder. Uppgifter som samlas in via denna underrättelseverksamhet kan vara avgörande vid sådana angrepp.
Inte okomplicerat att kasta ut ryska diplomater
SVT:s granskning visar hur ett stort antal diplomater vid ambassaden i Stockholm är direkt involverade i denna omfattande spionverksamhet. Deras verksamhet illustreras också av de spiondomar som de senaste åren avkunnats vid svenska domstolar.
Till detta kommer de ryska spionfartyg som kartlägger kritisk infrastruktur och försvarsinstallationer längs de svenska kusterna.
Allvaret i situationen understryks ytterligare av det faktum att regeringen beslutat att utvisa fem ryska diplomater på grund av att deras underrättelseverksamhet i Sverige varit oförenlig med deras diplomatiska status. Det är en omskrivning för att de sysslat med spioneri. Ändå finns det fler underrättelseofficerare kvar vid den ryska ambassaden i Stockholm. Att kasta ut dem alla, som Moderaterna krävde i opposition, är dock inte helt okomplicerat. För varje rysk diplomat som Sverige utvisar, lär Ryssland svara med att utvisa en svensk diplomat från ambassaden i Moskva.
