Polisen bevakar Rosenbad i Stockholm. Foto: TT

Sveriges kommuner och landsting kräver skärpt lagstiftning för politikerhot

Publicerad

Sveriges kommuner och landsting har krävt skärpta straff för hot och våld mot politiker i över tio år – men inget har hänt. Nu har emellertid justitiedepartementet börjat arbeta på ett konkret förslag om straffskärpning.
– Det ska vara färdigt under våren, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Valåret 2014 hävdade 27 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige och 37 procent i landstingsfullmäktige att de hade drabbats av våld, hot och trakasserier, enligt Politikernas trygghetsundersökning 2015.

Trots det har politiker inte större straffrättsligt skydd än vanliga medborgare. Under åren som Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tryckt på regeringen har lagstiftningen snarare försämrats. Den 1 juli 2016 gjordes en språklig ändring i lagstiftningen för våld mot tjänsteman, som enligt SKL utesluter förtroendevalda.

– Tidigare stod det ”den som hotar någon i sin tjänsteutövning”, nu har man ersatt det med ”tjänsteman”, säger Per Henningsson, förbundsjurist på SKL.

Två möjliga vägar

SKL ser två möjliga vägar att gå för skärpt lagstiftning. Antingen kan man göra en helt ny brottsrubricering, ”våld eller hot mot förtroendevald”, eller så kan man skärpa strafflagstiftningen så att rättsväsendet ser allvarligare på brott som riktar sig mot förtroendevalda. Intresseorganisationen kan dock inte svara på hur stor skärpning av straffvärdet man vill ha, utan inväntar ett förslag från regeringen.

– Det är svårt att förstå varför intresset hos den här regeringen och tidigare regeringar varit så lågt. Vi föreslår inte något jättekomplicerat, utan att redan befintlig lagstiftning inkluderar ytterligare en grupp, säger Emil Broberg, tredje vice ordförande i SKL:s styrelse.

Tillsatt utredning

Justitieminister Morgan Johansson uppger att justitiedepartementets tjänstemän de senaste veckorna har börjat formulera ett skarpt förslag om straffskärpning för brott mot förtroendevalda kopplade till deras tjänsteutövning. Även brott mot närstående ska kunna straffas om syftet är att påverka tjänsteutövningen.

– Det ska vara färdigt under våren. Vi kan nog få en ny lagstiftning på plats 2019, säger han.

Regeringen har suttit i tre år. Varför har det dröjt?

– Ja, men justitiedepartementet har lagt 115 propositioner. Det har funnits många andra straffskärpningar att göra.

Så ser lagstiftningen ut

Visa

I dag har politiker inte större straffrättsligt skydd än vanliga medborgare.

Olaga hot kan ge böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt kan det ge fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Våld kan utgöra flera olika brott. Straffsatsen för ringa misshandel är böter eller fängelse i högst sex månader, misshandel av normalgraden fängelse i högst två år, grov misshandel fängelse i lägst ett och högst sex år, synnerligen grov misshandel fängelse i lägst fyra och högst tio år.

Trakasserier ryms främst inom brottet olaga förföljelse, vilket kan ge fängelse i högst fyra år.

Källa: Åklagarmyndigheten

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Hot mot politiker

Mer i ämnet