Ja, USA:s president Joe Biden var påtagligt nöjd och belåten när han beskrev Sveriges och Finlands betydelse för Nato. Flankerad av president Sauli Niinistö och statsminister Magdalena Andersson betonade han att Sverige och Finland gör Nato starkare och att USA totalt backar upp ländernas inträde i försvarsalliansen.
För svensk del innebär ett Nato-medlemskap en helt ny fas i relationen med USA, en relation som nu kommer att fördjupas på flera plan. Att gå från partner till fullvärdig allierad är en stor förändring, också för Sverige som har 200 år av alliansfrihet bakom sig.
Kryddats med USA-kritik
Sedan slutet av 1960-talet har denna alliansfrihet ofta kryddats med kritik mot USA:s agerande på världsscenen. Det har lett till en relation med USA som stundtals varit frostig.
På senare år har Sverige dock allt mera närmat sig både USA och Nato. I ljuset av detta kan ett Nato-medlemskap ses som en logisk konsekvens.
President Bidens tonläge när Magdalena Andersson och Sauli Niinistö var på besök indikerade att både Sverige och Finland nu har en helt ny ställning i USA:s ögon. Det innebär att Sverige på ett helt annat sätt än tidigare kan räkna med uppbackning av USA, men det kan också innebära framtida press på Sverige att delta i militära operationer som vi annars inte skulle vilja vara med i.
Vill visa på ryskt misslyckande
Presidentens, till synes oreserverade stöd för de båda ansökarländerna, är också en viktig signal till omvärlden i dagens allvarliga säkerhetspolitiska läge. Det handlar både om att Nato nu utvidgas, men också om att sätta bilden av Rysslands misslyckande. De ryska kraven vid invasionen av Ukraina var ju bland annat att Nato inte skulle ta in fler medlemmar. Efter ett par månader har två tidigare alliansfria länder gjort helt om och lämnat in sina medlemsansökningar – tvärtemot de ryska kraven.
Det handlar om två nya Nato-medlemmar med hyggligt starka försvar, stabil ekonomi och demokrati. Finland har en stor och välutrustad armé, Sverige ett avancerat flygvapen, en viktig försvarsindustri och – inte minst – toppmodern ubåtsteknologi.
Stor strategisk betydelse
Dessutom är det två länder av stor strategisk betydelse. Med Finland och Sverige i Nato blir Östersjön i praktiken ett Nato-innanhav. Det skapar större möjligheter för Nato att säkra den norra flanken, att skydda de baltiska staterna och att försvåra ryska flottaktiviteter i Östersjön.
Joe Bidens uttalanden på torsdagen är samtidigt en signal till Natos 30 medlemsländer att skynda på ratificeringsprocessen. Först när detta är klart kommer de ömsesidiga försvarsgarantierna att träda i kraft. Till dess lovar USA och flera andra tunga Nato-länder att skydda Sverige och Finland om en kris uppstår.
Turkiet skapar osäkerhet
Turkiets invändningar mot Sverige och Finland skapar dock osäkerhet om medlemsprocessen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg hoppas att frågan ska vara löst inom några veckor. Men ingen vet säkert.
Sannolikt krävs från svensk sida uttalanden, som president Erdogan, kan tolka som eftergifter. Det kan exempelvis röra synen på den terrorstämplade gruppen PKK eller öppningar vad gäller svensk vapenexport till Turkiet. Möjligen vill Erdogan i detta läge också föra in andra frågor i diskussionen. Även USA har ju stoppat vapenaffärer med Turkiet.
