Företaget är mitt uppe i en process som om den lyckas kan revolutionera hela stålindustrin och göra att SSAB lämnar listan över Sveriges värsta klimatbovar. Runt 10 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser kommer från SSAB:s anläggningar, på grund av ståltillverkningen. För att göra stål behövs nämligen kol, i form av koks, som ger ifrån sig stora mängder koldioxid när järnmalmen hettas upp inne i masugnen.
Men nu kan det bli ändring. I augusti i år invigdes en pilotanläggning i Luleå i det så kallade HYBRIT-projektet, där SSAB, tillsammans med Vattenfall och LKAB, ska testa att använda vätgas istället för kol i en av de viktigaste processerna inom ståltillverkningen; reduktionen, där järnmalmen renas från syre och blir till små runda, porösa kulor som kallas “järnsvamp”.
– Fördelen med att använda vätgas är att det bildas vatten istället för koldioxid när den binder syret, säger Gunilla Hyllander, teknisk specialist vid Hybritprojektet.
Vill använda lokalproducerad el
Järnsvampen ska därefter hettas upp i en ljusbågsugn tillsammans med järnskrot och bli till stål är det tänkt. SSAB räknar med att kunna börja leverera sitt första fossilfria stål till marknaden redan år 2026, men fortfarande finns flera stora utmaningar kvar att lösa.
Ingen har ännu lyckats att tillverka stål i stor skala med hjälp av vätgas, och det kommer krävas enorma mängder el i processen – omkring 15 terrawatt-timmar, vilket motsvarar tio procent av Sveriges elproduktion. SSAB räknar med att vattenkraften och utbyggd vindkraft kommer att leverera den el som krävs.
– Just nu använder vi mer energi i form av kol som vi importerar från Australien. Vi vill sluta med det, och använda lokalproducerad el istället, säger Martin Pei.
Enligt bolagets första beräkningar kan det fossilfria stålet bli mellan tjugo och trettio procent dyrare än vanligt stål. SSAB räknar ändå med att gå med vinst, eftersom utsläppen av koldioxid väntas bli dyrare och produktionen av grön el, från bland annat vindkraften, billigare.
