I slutet av augusti avslöjade SVT att landstingets avtal med hjälpmedelsleverantören Onemed blivit flera gånger dyrare än planerat, och redan under det första året kostat nästan lika mycket som man totalt räknat med för fem år – en halv miljard kronor. Historien kallades snart strumpskandalen, eftersom avtalet innehöll specialstrumpor för 6.000 kronor.
LÄS MER: Landstinget köpte strumpor för 6.000 kronor
I början av augusti pågick slutförhandlingar mellan landstinget och Onemed, om hur avtalet skulle kunna avslutas i förtid. Onemed hade då fått kännedom om att SVT börjat granska affären. Med anledning av detta skriver bolagets jurist den 11 augusti till landstingets jurist att man vill ta del av ett stort antal journalistkontakter:
”Jag passar samtidigt på att be om kopior över all korrespondens (om alla olika ärenden) som SLL haft med alla journalister som också intresserat sig för avtalet”.
Informell kanal
Juristen vill också att det hela ska hanteras utan att diarieföras.
”Tacksam om denna förfrågan kan hanteras i den här kommunikationskanalen i stället för att formellt begära ut allmänna handlingar”, skriver juristen.
– Det är uppenbart att man vill få del av uppgifterna utan att det ska synas, säger Nils Funcke, som är expert på offentlighets- och sekretessfrågor och bland annat undervisar blivande journalister vid Stockholms universitet.
Landstinget nekar till att låta ärendet hanteras mellan juristerna, och hänvisar bolaget till hälso- och sjukvårdsförvaltningens registrator, som i så fall kan ta emot en begäran som diarieförs som en allmän handling.
Landstinget avvisar
Men någon sådan kommer inte – från företaget. Däremot får förvaltningen en begäran med liknande innebörd som bolagets, från en enskild person. Denne vill bland annat ta del av all korrespondens mellan personer på SLL och personer från SVT.
Landstinget avvisar emellertid önskemålet om en omfattande kartläggning av anställdas journalistkontakter. Man bedömer att kartläggningen skulle kunna strida mot grundlagens regler om att myndigheter inte får efterforska journalisters källor, det så kallade efterforskningsförbudet.
Offentlighetsprincipen ger visserligen alla rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är skyddade av sekretess. Men i detta fall bedömde landstingets chefsjurist att efterforskningsförbudet väger tyngre.
– Om vi skulle hanterat alla de här mejlkonversationerna så fanns det en risk för att vi faktiskt skulle göra just en efterforskning, säger Åsa Himmelsköld, enhetschef vid Stockholms läns landsting.
Ingen genomgång
Personen bakom begäran argumenterar emot landstingets slutsats, men får i slutänden bara ut av några av de handlingar som landstinget skickat till SVT. Någon genomgång av alla kontakter mellan journalister och landstingspersonal görs aldrig.
Nils Funcke menar att landstinget gjort helt rätt, men är kritisk till bolagets agerande.
– En seriös företagsledare försöker ju inte tubba avtalsparten att begå direkta olagligheter, säger han.
När SVT Nyheter under hösten begärt ut korrespondens mellan landstinget och Onemed har landstinget låtit Onemed ha synpunkter på sekretessen i några fall. Onemed har då bland annat önskat att avsnittet med bolagets ursprungliga begäran om att få ta del av journalistkontakterna, skulle sekretessbeläggas. Landstinget följde inledningsvis bolagets önskemål men har senare släppt sekretessen på just det avsnittet.
”Följer lagar och regler”
Onemed avböjer intervju med SVT men tillbakavisar i ett mejl att man skulle haft för avsikt att få landstinget att bryta mot grundlagen. ”OneMed säkerställer alltid att vi följer lagar och regler”, skriver bolagets företrädare Robert Schmidt. Enligt honom har man ”inte haft någon önskan om att SLL skulle agera i strid med meddelarfriheten”.
Enligt Nils Funcke hade emellertid en lagöverträdelse blivit den självklara konsekvensen om landstinget tillgodosett bolagets begäran.
– Då hade det varit ett rent tjänstefel, och då hade vi närmat oss gränsen för att det hade kunnat leda till ett åtal.