De svenska företagen är verksamma inom bland annat energi, digital säkerhet och internationell konsultverksamhet. Vissa står på sanktionslistan några år, andra i över 900 år, det vill säga till och med år 2999. Under tiden får de inte några projekt som finansierats av utvecklingsbankerna.

De står på Världsbankens svarta lista efter att ha ertappats med mutor. Det handlar exempelvis om kontrakt på rökgasrening i Litauen, kontanter som överlämnats i portföljer och en myndighetschef i Laos som fått en ny bil.

— Världsbanken menar att korruption är ett av de största hoten mot utveckling och fattigdomsbekämpning, säger Natali Engstam Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor.

Svårt att upptäcka

I ett av de svenska bolagen som avslöjats var det en före detta anställd som slog larm, i ett annat fall var det ett tips till Världsbankens interna tipstelefon. Världsbankens korruptionsutredningar är omfattande och utredningarna har i de flesta fall tagit flera år. Men långt ifrån allt upptäcks.

— Det vi ser är toppen på ett okänt stort isberg. De involverade har inte intresse av att berätta om det, och det finns inte ett tydligt brottsoffer som kan anmäla, säger Natali Engstam Phalén.

Därför namnger SVT inte alla företagen

Vissa av företagen har gått i konkurs och är inte längre verksamma. Andra är mycket små, därför bedömer vi det inte som journalistiskt relevant att publicera samtliga som finns på sanktionslistan. Däremot publicerar vi namn på de företag där vi bedömer att det finns ett allmänintresse och där företagen själva har fått möjlighet att bemöta.