Konsultbolaget hade fått Världsbankens förtroende att driva ett vägprojekt i Laos i Sydostasien. Det uppdagades att en del av pengarna gick till en muta; projektet betalade en ny bil åt en man på ministeriet.
Mutaffären ledde till att företaget Hifab International och två av dess anställda placerades på Världsbankens sanktionslista för korruption.
”Måste göra en egen bedömning”
Några månader innan Världsbankens utredning kring det som hänt i Laos var klar, beslutade biståndsmyndigheten Sida att anlita företaget i ett landsbygdsprojekt i Liberia. Efter svartlistningen inledde Sida en egen utredning, säger Hans Magnusson, Afrikachef på Sida.
— Vi kan inte utesluta någon leverantör på grund av Världsbankens sanktionslista. Vi måste göra en egen bedömning och vi måste följa svensk lagstiftning, säger Hans Magnusson.
På fakturorna från Hifab International står som Sidas kontaktperson en av de anställda som personligen svartlistades i mutaffären.
— Det är information som jag inte har, säger Hans Magnusson.
SVT: Hur ser du på det då? Är det lämpligt?
— Jag har inte den informationen.
”Genomför förbättringsarbete”
Efter intervjun återkommer Sidas pressavdelning med uppgiften att detta inte varit deras egentliga kontaktperson på Hifab International. ”Ingen på Sida har vad vi kunnat utröna haft kontakt med henne”, skriver de. Den kontakt myndigheten ändå kan ha haft med en svartlistade kontaktpersonen ska ha gällt de fakturor på 2,3 miljoner som Sida har betalat till Hifab International under 2018 och 2019.
Hifab International har tackat nej till en intervju men skriver till SVT att företaget genomfört ett förbättringsarbete med ett omfattande anti-korruptionsprogram i hela koncernen.