• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Kungshult i Eslövs kommun, Skåne län. Det brinner i en lantbruksfastighet där det lagras gödningsmedel. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Malmöhus. Läs mer

SVT träffar en häxa: ”Häxornas återkomst är en slags andlig feminism”

Uppdaterad
Publicerad

– Alla som kallar sig häxor i dag är rebelliska mot de hierarkiska och patriarkala strukturer som samhället är byggt kring. Det säger Rosie Björkman, mer känd som häxan ”Jolanda den tredje”. SVT Nyheter träffade henne för att prata om nutida häxor och påsk.

Rosie Björkmans morfars mor och farmor ägnade sig åt tarot och häxkonster. I dag är Rosie en av Sveriges mest kända häxor – ”Jolanda den tredje”.

– Nuförtiden pratar vi om häxornas återkomst när det är egentligen handlar om kvinnors kraft. Det är nästan som en andlig feminism, säger hon när SVT Nyheter träffar henne i hennes torn i Solna.

– Att häxorna är onda och äter små barn till frukost trodde man förr i tiden, säger hon.

”Väldigt älskade i Norden”

Varför lever det här med häxor, kvastar, hattar och katter kvar i folkminnet? Rosie tror att häxorna – trots att de brändes på bål under 1600-talet – varit väldigt älskade bland människorna i Norden.  

– Och i dag lever vi i en upplyst tid och vi tror inte att häxorna är onda och elaka. I dag kan vi förstå att det handlar om kraft, om kunskap och naturens cirklar, om örter, om olika former av hyllning och att vi kan prata med de döda, alltså med andar. 

”Naturen var kyrkan”

Inför påsken träffas häxorna enligt traditionen på Blåkulla. De samlas för en fest; för att dansa och samla kraft efter den långa vintern så de klarar av att gå in i sommarhalvåret med full kraft och energi. 

 – Blåkulla var den plats, på närmaste kulle eller berg, där människor samlades innan kyrkorna byggdes. Där utförde man sina heliga ceremonier och då var naturen kyrkan och Gudar och Gudinnor fanns i skog och mark, säger Rosie.

I bondesamhället trodde man att djävulen bjöd in häxorna på fest på skärtorsdagen. Att det var just på skärtorsdagen man träffades beror på att det var den natten som Jesus förråddes av Judas och alla onda makter släpptes fria. Häxorna flög på en kvast för att ta komma till festen. Man försökte skydda sig mot påskkärringarna genom att skrämma dem med skott och påsksmällare eller att tända påskeldar.

Exakt när människor börjar klä ut sig till häxor vet man inte, men traditionen har åtminstone funnits sedan 1800-talets början. I början var det tonåringar och vuxna som klädde ut sig till hemska häxor med masker, kvast och smörjhorn och gick runt och busades och skrämdes. I dag är det mest små barn som klär ut sig för att samla in godis och pengar.

Källa: Nordiska museet och Skansen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer