”Lån är det nya svarta”. Så inleds techsajten Breakits text om Silicon Valley Banks intåg på den svenska marknaden i höstas. När riskkapitalisterna drar sig undan i techraset, då finns SVB, Silicon Valley Bank, där med miljarder att låna ut till start-ups i behov. Men framför allt ville man vara deras bank och ta hand om techbolagens pengar. Man måste ha inlåning, om man ska kunna ha utlåning.
En bank handlar i grunden om det: låna in från folk och företag som behöver parkera sin lön eller större kapital någonstans där man snabbt kan få ut det, samt låna ut långsiktigt till dem som behöver köpa en lägenhet eller investera i nya fabriker. Låna in ”kort”, låna ut ”långt”. Bäddat för problem. Tänk om alla som man lånat in från plötsligt vill ha sina pengar tillbaka samtidigt som de är uppbundna långsiktigt?
Skapar en rusning
Då får man en ”bankrusning”. Banken klarar inte av att uppbåda allt kapital så snabbt och går omkull. För att undvika det har staten insättningsgaranti. Det fungerar gentemot privatpersoner, då de flesta inte har mer pengar på banken än den dryga miljon som garanteras här i Sverige och de 250 000 dollar som är taket i USA.
Men 97 procent av SVB:s kunder var kunder med betydligt mer pengar än så parkerade i banken. När Silicon Valley-riskkapitalisternas starke man, Peter Thiel, mailade bolagen han investerat i att de genast måste ta ut sina pengar från SVB, så var bankrusningen ett faktum. Men det var inte bara hans förtjänst.
Techbolag tog ut besparingar
Uttagen hade pågått ett tag. Techbolag som skär ned har börjat ta av sina besparingar på banken, ta ut kapital från SVB av nöd, inte av rädsla för att banken skulle vara på obestånd. Men så många tog ut så mycket pengar att det började få banken på obestånd. Och när nyheten om det blev känd, så var det inte bara Peter Thiel som uppmanade sina entreprenörer att tömma kontot innan det var för sent.
SVB föll någon vecka efter att en annan bank inriktad på techkunder, Silvergate gått under. Och nu senast en till, Signature Bank, Precis som Silvergate specialiserad på kryptokunder. Det här är banker som faller som en direkt följd av att techbubblan spruckit. Nischbanker som gått all-in i en bransch som rasat.
Dubbelfel av banken
Dessutom verkar SVB har struntat i att försäkra sig mot ränteförändringar, och när amerikanska styrräntan chockhöjts har deras tillgångar rasat i värde. Dubbelfel av banken vars vd passade på att sälja aktier häromveckan innan skiten träffade fläkten.
Frågan är nu hur många fler sådana här högriskbanker det finns? I USA har staten i alla fall gått in och lovat att alla banker som behöver cash för att betala tillbaka sina insättare, snabbt ska få det av centralbanken om man lägger in sina ”långa” tillgångar som säkerhet.
Den här livlinan kan stoppa oron. Minska risken för ännu en bankrusning. Men varje ”bankräddning” ökar risken för att fler banker tar för stor risk i framtiden. Om man lär sig att staten alltid kommer till undsättning när det brinner, så vågar man avstå brandförsäkring. Då gäller det att i alla fall straffa ägarna.
Smäll för svenska sparare
I dag straffas svenska pensionssparare, alla som är kunder till tjänstepensionsjätten Alecta. De verkar vara över 10 miljarder back på kuppen. Alecta dumpade häromåret sitt innehav i svenska storbanker och köpte i stället på sig lite mer exotiska grejer, amerikanska nischbanker med techkrydda. Just det, SVB, Signature bank och First Republic (som nu också rasar i värde).
Om det stannar där, har Alecta råd att förlora miljarderna utan att det drabbar spararna märkbart. Det vi inte har råd med som samhälle är fler banker som sitter på för mycket tillgångar som inte klarar räntehöjningar och har lånat ut friskt till techbolag eller andra som riskerar ställa in betalningarna när räntehöjningarna svider för mycket.
Vi får hoppas att detta bara var ett isflak vi stötte på. Inte det stora isberget av skulder som kan riva upp hela skrovet om både privatpersoner till stater inte klarar av räntor som stiger för högt. Då kommer meningen ”lån är det nya svarta” få en helt annan, nattsvart, betydelse.