Katten Maja svalt ihjäl i sitt hem när hennes ägare åkte till sjukhuset. Hon gav namn till lagen lex Maja som innebär att personal inom hälso- och sjukvården får anmäla till länsstyrelsen om de misstänker att djur vanvårdas av sin ägare, vilket SVT Nyheter rapporterat om innan.
– Ofta är det djurägaren som tar kontakt med oss. Vissa har det svårt att få pengarna att gå ihop, och det drabbar tyvärr även djuren, säger Siw Ågren.
”Handlar inte alltid om illvilja”
Det handlar alltså inte alltid om avsiktlig misskötsel?
– Det är viktigt att förstå att det inte alltid handlar om illvilja och ondska. Men som djurägare har man ansvar för att djuret har det bra. Tyvärr är det ofta veterinärvårdsförsäkringen som många slutar betala när ekonomin blir dålig, och då blir det ytterligare ett problem, för djurägaren måste själv betala hela den totala vårdkostnaden i stället för enbart en självrisk.
Siw Ågren menar också att det finns mycket som privatpersoner kan göra för att hjälpa djuren.
– Du kan se om ett djur är lämnat i en varm bil eller om ägaren beter sig våldsamt. Men även andra fysiska tecken på bristande tillsyn, som att djuret är magert eller har obehandlade skador, som sår och hälta. Varje ögonpar som hjälper till kan betyda oerhört mycket för djuret och alla kan anmäla vanvård till länsstyrelsen. (Se mer i faktarutan nedan)
Vanvården skiljer sig
Vanvården av djur kan variera beroende på vad det är för djur, det säger Johan Beck-Friis, generalsekreterare för Svenska djurskyddsföreningen.
– Det är en stor skillnad när det kommer till sällskapsdjur och produktionsdjur. Produktionsdjuren används mer i ekonomiskt syfte och sällskapsdjuren är just vårt sällskap, säger han och fortsätter:
– Vanskötseln av sällskapsdjur kan handla om att de får för lite mat eller får vara ensamma för mycket när vi jobbar. När det kommer till produktionsdjur kan det handla om att de överansträngs på olika sätt – att de hålls på en för liten yta eller är täckta av gödsel.
Hög medvetandegrad i Sverige
Enligt Johan Beck-Friis är vi i Sverige generellt sett väl insatta i djurskyddsfrågor.
– Vi har generellt en hög medvetandegrad i Sverige när det kommer till djurskydd, vilket är väldigt positivt. Det gör att man får tidiga anmälningar om fall där det gått snett. Engagemanget är gott i Sverige, men kunskapen varierar från person till person, säger han.
Vad tycker du kan förbättras rent kunskapsmässigt?
– Kunskapen om djurs olika beteendemönster. Djuren är inte en variant av oss människor, utan de har alla olika förutsättningar – det gäller både sällskapsdjur och produktionsdjur, säger Johan Beck-Friis.