Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Statsepidemiolog Anders Tegnell i söndagens Agenda om Sveriges coronastrategi Foto: SVT

Tegnell pressades i Agendas coronautfrågning

Uppdaterad
Publicerad

Oförberedda regioner och brist på resurser var några av de saker som statsepidemiolog Anders Tegnell hänvisade till när han bemötte en svidande kritik från flera tunga forskarnamn inför Agendas coronautfrågning.

Sveriges coronastrategi var att hålla nere och bromsa smittspridningen till en nivå där sjukvården klarade av det. Ett antal kritiska forskare menar dock att en bättre strategi hade varit att om Sverige försökt hålla nere smittan på en mycket lägre nivå med hjälp av av hårdare restriktioner.

Före detta statsepidemiologen Annika Linde, som tidigare har riktat kritik mot den svenska coronastrategin, anser i söndagens Agenda att kraftfullare åtgärder borde satts in i ett tidigare skede.  

– Man måste lära känna viruset först innan man släpper det lös i samhället. Därför är det så oerhört viktigt med tidiga och kraftfulla åtgärder mot virusspridningen så att viruset inte hinner sprida ut sig för mycket och drabba så väldigt många människor, säger hon. 

Resurser saknades för testningen

Annikas Lindes kritik berör bland annat den smittspårning som skedde i smittans inledande fas. Tegnell bemötte kritiken om testningen med att bland annat peka på vilken testkapacitet som fanns ute i regionerna.

– Det fanns inte de resurser som behövdes för att följa upp testerna med smittspårning och råd till dem som blivit sjuka.

På frågan varför inte Folkhälsomyndigheten gick tidigare till regeringen och signalerade att man behövde stärka testkapaciteten slår statsepidemiologen tillbaka.

– Det handlade inte om pengar, utan man kan inte trolla fram personer som kan smittspåra. De måste anställas, utbildas och det fanns inte heller någon som stod där med färdiga laboriatorielösningar. Det var ett långvarigt arbete att koppla samman dessa med sjukvården som krävdes och också gjordes successivt, svarade Anders Tegnell.

Skyller på regionerna

På frågan varför Sverige, i jämförelse med andra länder, kom igång så sent med testningen och smittspårningen så tar statsepidemiologen återigen upp Sveriges system med 21 regioner.

– En del av problemet är ju förstås att i Sverige har vi 21 regioner som är självbestämmande. Många av dom är ganska små och de kunde inte klara det här själva utan behövde hjälp av andra aktörer som privata och universitet. Regionerna behövde ställa om, säger Anders Tegnell.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer