Angelina Jolie är bärare av en gen som gör att risken att hon ska drabbas av bröstcancer är mycket stor. Hennes mamma dog i bröstcancer och häromdagen avled även hennes moster i samma sjukdom.
I dagens Gomorron Sverige berättade Therese Stahlén varför hon gjort som Angelina Jolie, nämligen låtit operera bort brösten.
– Det började med att min mamma gick bort när jag var sex år. Några år senare blev min mormor sjuk och 2007 blev min moster sjuk.
– Jag visste ganska tidigt att det skulle finnas en risk för mig.
Inte självklart
Trots detta var det var inte självklart för Therese Stahlén att hon skulle ta bort brösten. Hon var tjugo år när det hon kallar ”arvsprocessen” började.
– Då var det absolut inget alternativ att göra det här. Ju längre tiden gått desto mer har jag mognat och kommit fram till det här beslutet.
– Det är ett jättestort beslut, säger Therese Stahlén, som tror att hon helt enkelt var för ung för att ta beslutet tidigare.
– När jag var tjugo var jag inte alls intresserad att känna mig sjuk eller genomgå en operation. Det är en jättestor del av ens kvinnlighet och utstrålning.
Starkare och tryggare
Therese Stahlén medger att det varit psykiskt tufft men att hon förberedde sig ordentligt mentalt inför operationen.
– Den har nog bara påverkat mig positivt. Jag har blivit mycket starkare, tryggare och lyckligare, säger hon.
– Det var först efter operationen som jag förstod hur mycket det hade påverkat mig innan.
Kulturell fråga
Gäst hos Godmorron Sverige var också Brita Arver, överläkare på Radiumhemmets ärftlighetsavdelning i Stockholm.
Enligt Brita Arver är det många kvinnor i vår kultur som väljer att genomgå en operation där brösten tas bort.
– Det handlar om kvinnor som har en väldigt hög risk på grund av en mutation eller ett familjeträd som alldeles tydligt talar för ärftlighet.
– De informeras om den här möjligheten och det är ganska många som väljer det.
– Det är en kulturell fråga. I Sydeuropa är det färre som väljer operation.
Manliga eller kvinnliga specialister
Det är inte riktigt klart vad skillnaden beror på.
– Brösten har kanske ett annat värde. Det kan också bero på vem som informerar kvinnan.
Det är vanligare att kvinnor, som har kontakt med kvinnliga cancergenetiker, väljer operation än dem som har kontakt med manliga specialister.
Minskar risken med 90 procent
En operation minskar risken med 90 procent och mycket få har utvecklat cancer efter den.
Enligt Brita Arver, överläkare på Radiumhemmets ärftlighetsavdelning i Stockholm, bör den som till exempel har en mamma som fick bröstcancer i 30-årsåldern eller har äggstockscancer i familjen testa sig.
Prover, utredning och operation finansieras via sjukförsäkringen och tiden mellan test och operation är ungefär ett år.
– Det är ett stort ingrepp, man måste förstå vad man ger sig in på och varför man gör det; för att inte få cancer. De nya, rekonstruerade brösten är inte som de gamla, det finns ingen känsel i dem och man ska inte tro att det blir som en bröstförstoring, säger Brita Arver.
– Men å andra sidan, har man vuxit upp med en mamma som varit svårt sjuk hela uppväxten eller lever med en döende syster så spelar nog brösten en liten roll.
Källa: TT